SÖK
MENY
Självcensurens senaste offer
Den grundlagsändring i Sverige som ska förhindra utlandsspioneri har stoppat en första publicering. Det är SVT som valde att hellre självcensurera än riskera att utmana den nya lagen.
Lagen om utlandsspioneri, som trädde i kraft vid årsskiftet, innebär ändringar i grundlagen eftersom utlandsspioneri blir ett yttrande- och tryckfrihetsbrott. Enligt lagen är det straffbart att röja uppgifter som kan skada Sveriges förhållande till Nato, FN, EU, andra mellanfolkliga organisationer och stater.
Den 29 april var Sveriges radio-programmet Medierna först med att rapportera att SVT stoppat en publicering eftersom den riskerade att omfattas av lagen. Det är första gången det inträffar.
Publiceringen bestod av kartbilder från Ukraina som visar sårbarheter i landets energiförsörjning. De kommer från de läckta topphemliga Pentagondokument som började cirkulera i sociala medier som Twitter och Telegram.
Henrik Silver är redaktör för Ukraina-Ryssland-desken på SVT och han berättar för Medierna hur han ville visa tittarna vad läckan handlar om.
– En morgon bestämde vi oss för att sätta ihop ett reportage, en onlinepaketering, med de här bilderna. Det var så abstrakt allting, vi ville att det skulle bli begripligt och pedagogiskt för de som inte är insatta i militära saker.
Begripligt och pedagogiskt. Det är en viktig del av journalistiken och det demokratiuppdrag medierna har.
Beslutet att stoppa publiceringen fattades av Charlotta Friborg, ansvarig utgivare på SVT Nyheter. Hon konsulterade flera av bolagets jurister. Deras bedömning var att materialet skulle kunna omfattas av den nya utlandsspionerilagen.
Mediernas reporter frågar henne hur en svensk publicist kan riskera fängelse för att publicera de aktuella bilderna.
– Det är precis det som är så absurt med den nya lagen, svarar hon.
Nyckelorden här är ”skulle kunna”: reportaget skulle kunna beröras av lagen. Det var precis det här publicister, journalister och medieexperter varnade för i höstas när lagen var aktuell i riksdagen – att medier i större utsträckning börjar självcensurera.
Henrik Silver fortsätter:
– Hade den här frågan dykt upp i november eller december innan lagen trädde i kraft hade vi inte tvekat att publicera.
Han resonerar vidare:
– Är det här värt det, är det här verkligen bilder som vi ska ta strid för i domstol? Det kanske finns andra ämnen som är ännu viktigare.
Lagen om utlandsspioneri är utformad på ett sådant sätt att media måste ta hänsyn till den i granskningar av Sveriges relationer till andra stater. Det är något som de större mediehusen ändå gör relativt ofta.
I januari bad Dagens Nyheter ett antal redaktioner lista exempel på reportage som har gjorts, men som hade riskerat att inte publiceras om lagen hade funnits vid tidpunkten. Listan innehåller sju reportage, bland andra ”Totalförsvarets forskningsinstituts långtgående planer på att hjälpa Saudiarabien att bygga en avancerad vapenfabrik” (Sveriges radio), ”Mejlen avslöjar: Turkiet pressade Sverige att godkänna högriskaffär” (Dagens Nyheter) och ”USA utlovar militärt skydd under Nato-processen” (Aftonbladet).
I maj varje år sammanställer Reportrar utan gränser världens pressfrihetsindex, och som tidigare ligger de nordiska länderna i topp. Jämfört med år 2022 har Sverige dock tappat en placering och hamnar nu på plats fyra. Det är inte ett stort tapp, men i Reportrar utan gränsers redogörelse nämns just grundlagsändringen som en oroande faktor för landets pressfrihet.
Risken för självcensur har lyfts från flera håll i debatten om lagen, framför allt eftersom det kan göra det svårt att få den prövad, och därmed dröjer det innan det finns några prejudikat. Lagen kan alltså ha större inverkan på mediebranschen i praktiken än den på pappret var menad att ha.
SVT hade som mål att göra en stor och komplex nyhet mer konkret och lättförståelig – och gjorde ett reportage som det inte hade varit några tveksamheter kring för bara ett halvår sedan.
Kanske var det rimligt resonerat av SVT att Pentagonbilderna inte var värda att ta strid för. Men om reportaget faktiskt hade brutit mot lagen kommer aldrig att komma fram, eftersom SVT valde att inte utmana den.
