SÖK
MENY
Skattetoppen berättar mycket – men inte allt
Årets skattetopp är här. Sifferkolumnerna i dagens tidning kan leda till både nyfikenhet och avund, men den bästa bilden av samhällsutvecklingen får den som zoomar ut och försöker se helheten framom detaljerna.
Åtminstone 564 ålänningar hade en beskattningsbar inkomst över 100 000 euro ifjol. Jämfört med pandemiåret 2020 blev nådde 140 fler ålänningar det sexsiffriga beloppet – som avgör huruvida ens uppgifter ingår i skatteverkets egen sammanställning som skickas ut till medierna. Topp 10 domineras av kapitalinkomster för de åländska höginkomsttagarna, det sammanlagda värdet är faktiskt mätt i euro och cent i år större än förvärvsinkomsterna just vad gäller de som finns på topplistan.
De beskattningsbara inkomsterna ökade med 24 miljoner euro. Hela ökningen härrör från kapitalinkomster, medan förvärvsinkomsterna i princip är oförändrade – om man jämför årets sammanställning med fjolårets (utgående från samma antal människor). Det är svårt att spekulera i orsaken, men ökningen av kapitalinkomster får ändå anses vara markant.
Beklämmande är att bara var femte i skattetoppen är kvinna. Det vittnar om var det åländska kapitalet fortsättningsvis är koncentrerat.
Det är inte bara själva topplistan som intresserar i dag. De listor som Nya Åland handplockar ur skatteverkets databas fokuserar på människor som vanligtvis syns i offentligheten, varav en stor del faktiskt får lön av skattebetalarna. Hur stor är skillnaden mellan löntagare och chefer inom ett företag eller en bransch, vilka yrken har högst lön och går det att leva som idrottare eller konstnär? Det går att läsa om i dagens tidning.
Men skattelistorna ger inte en fullständig bild. För även om offentliggörandet av finländarnas inkomster är ett utmärkt, och världsunikt, instrument för att se på samhällsutvecklingen i ett makroperspektiv så är det ganska trubbigt när man tar sig ner till individnivå. Enligt skatteförvaltningen finns flera orsaker till att människors totala inkomst inte syns i de uppgifter som publiceras i dag. Till exempel gör avdrag och skattefria andelar av kapitalinkomster att alla som tjänar över 100 000 euro inte offentliggörs. Skatteförvaltningens statistik för 2020 visar att 77 000 finländare kvalade in på listan, medan 116 000 personer faktiskt nådde den magiska 100 000 eurosgränsen. Av cirka 139 miljarder euro i förvärvsinkomster i hela landet betalades skatter på 114 av dem 2020. Vad gäller kapitalinkomster så finns en skillnad mellan totalbeloppet och det beskattningsbara beloppet på 3,2 miljarder euro. Finländarna tjänar alltså mer än det verkar om man skulle använda skattelistorna som någon typ av samhälleligt facit.
22 ålänningar finns inte med på den lokala topplistan, eftersom skatteverket har beviljat dem undantag. Det betyder förstås att sammanställningen i dagens tidning inte är komplett. Flera av dem som inte återfinns på topplistan förekommer däremot i Nyans egen lista eftersom skatteverket lämnar ut uppgifter om vilka som beviljats undantag. Det kokar sedan ner till en journalistisk bedömning av vems inkomster som tidningen väljer att redovisa.
Men i år har Nyan också utvärderat och omvärderat det egna urvalet vad gäller listan. Tidigare år har vi publicerat inkomstuppgifter för personer som är kända tack vare en specifik roll i offentligheten (inom kultur och idrott, eller andra offentliga personer), fast de har andra inkomstkällor i huvudsak. Därför har vi reviderat årets ”profillista” med utgångspunkten att de som inte i första hand försörjer sig på sitt värv inte längre ska vara med. Vi väljer att ta bort dem eftersom inkomstuppgifterna inte ger en särskilt rättvis bild av deras offentliga roll. I många fall ger uppgifterna inte heller en fullständig bild eftersom stipendier eller andra förmåner vid sidan av lönekuvertet ändå inte syns i skatteverkets uppgifter.
Nya Ålands målsättning är istället att nyansera och fördjupa bilden av hur man kan leva på kultur eller idrott. På sporten i dagens tidning går att läsa en intervju med företrädare för den åländska toppfotbollen om hur ekonomin går ihop. Vi anser att det ger en mer rättvis och relevant bild än att bara publicera deras inkomstuppgifter rakt av. Det ska sägas att de som uteslutande lever på idrott eller kultur fortfarande kan förekomma.
Skattelistorna ökar transparensen och leder till att den mellanmänskliga tilliten ökar. De ger oss dessutom en anledning att diskutera samhällsutvecklingen med hårda fakta som underlag. Men den bästa bilden av dagens alla sifferkolumner får man om man inte stirrar sig blind på detaljerna, utan väljer att titta på de övergripande trenderna.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
