SÖK
MENY
Smalhetsen gör comeback
Smalhetstrenden är tillbaka och starkare än någonsin, mycket tack vare sociala plattformar. SVT dokumentären ”Smalast vinner” lyfter det farliga i att romantisera synliga kotor och göra det till normen.
Efter en period där kroppspositivism fyllt människors flöden och uppmuntrat folk att älska sin kropp oavsett hur den ser ut, är nu smalhetskulturen tillbaka med ett starkt fotfäste. Det här kan vi ”tacka” sociala medier för, visar SVT dokumentären ”Smalast vinner”, som just nu diskuteras livligt i nyhetsmedier. På sociala plattformar idag sprids ett budskap som skriker: desto smalare du är, desto bättre. Innehållet som visas varierar från influencers som lägger upp bilder och videor med den perfekta kroppen och det perfekta livet, till helt vanliga människor som ger sina bästa tips på hur man går ner i vikt så snabbt och effektivt som möjligt.
Vad den här trenden egentligen är, är en glorifiering av utstickande revben, nyckelben och ryggkotor som skapar en kroppshets hos tjejer som exponeras för den. Det är uppmaningar till svält och trådsmala kroppar maskerade som livsstil, hälsotips och träning. När smalhetstrender och äta rätt-trender får stor spridning banar det snabbt väg för ett anorektiskt skönhetsideal, som blir norm för barn och unga. Plattformar som TikTok och Instagram fylls med reklam för de här idealen, och det skulle vara ett misstag att anta att det här inte når även de yngsta flickorna. När en kroppstyp blir en trend medför det med stor sannolikhet både fysiska och psykiska konsekvenser för mottagaren.
Spridningen av smalhetsen kommer till stor del från influencers, som ofta representerar en falsk verklighet. Det kan bland annat vara bakomliggande skönhetsoperationer eller användning av Ozempic som följarna inte är medvetna om, och därmed tror att är det normala. Sedan gör sociala mediers algoritmer det väldigt svårt att undvika innehåll som förser användarna med bantningsknep, dieter och en bild av att livet helt enkelt är bättre om man är smal. Det här går sedan hand i hand med modeindustrin, där man idag har bestämt att det är trendigt med tajta kläder, korta kjolar och så lågmidjade byxor som möjligt, alltså kläder som är anpassade efter smala kroppar.
Är det inte bara att stänga ner apparna för att slippa se de tunna kropparna? Det är tyvärr inte så enkelt. Det här beroendet av sociala medier är på en så hög nivå som man inte riktigt kan förstå om man inte själv har växt upp med det. Telefonen är numera involverad i alla delar av livet, i skolan, på jobbet och såklart i det sociala livet. Ungas sociala liv är djupt rotat i sociala medier, det blir därför ett beroende de växer upp med, men inte har valt. Beroendet av sociala plattformar gör det därmed svårt att undgå skönhetsidealen.
Statistik från Bris barnrapport 2025 visar att antalet samtal gällande ätstörningar har ökat med nästan 400 procent sedan 2016. Ifjol fick Bris i snitt 10 samtal om dagen. Det här visar på den konstanta press unga upplever från ideal som är näst intill omöjliga att leva upp till. Det blir ett stort problem när ätstörningar börjar ses som en acceptabel metod för att gå ner i vikt, och problemet förvärras när unga flickor applicerar det i sina liv.
För att kunna motverka de skeva kroppsidealen behövs först och främst en förståelse från föräldrar, och en öppen dialog om vad som cirkulerar på sociala medier så tidigt som möjligt. Det kan även vara en bra idé att försöka skifta fokus till goda karaktärsdrag och intellekt, istället för att lägga så stor vikt vid det fysiska. Sedan behöver unga vara kritiska till vad de ser och våga ifrågasätta trenderna. Något Bris även påminner om är att sociala medier idag inte är byggda för barn vilket vi nu ser konsekvenserna av. Även plattformarna bör ta ansvar för sin publik, och detsamma gäller influencers. Smalhetsen gynnar ingen, därför bör vi försöka få tillbaka den kroppspositivism som nu gått förlorad.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
