DELA
Foto: Jonas Edsvik

Snart deadline för regeringens ”kompensatoriska åtgärder”

Beslutet att slopa sjukkostnadsavdraget väckte stor ilska i den åländska befolkningen. Om två veckor presenteras landskapets budget. Då borde regeringen svara på hur de ersättande åtgärderna ser ut.

Den första november ska landskapet presentera nästa års budget. Många stora frågor ska få svar, till exempel hur skärgårdstrafikens ökade kostnader ska finansieras inom de fasta ramarna – men det svar som flest väntar på är hur sjukkostnadsavdraget ska ersättas.

Landskapsregeringens beslut att slopa avdraget nästa år ledde till stor upprördhet i samhället. Reaktionerna beror till stor del på hur man uppfattar den nu slopade förmånen. De som tänker på samhällets allra resurssvagaste ser ett lyxavdrag för de som ändå har råd att betala. De som i stället väljer att analysera frågan från en något högre inkomstnivå ser ett beslut som slår mot de med höga sjukvårdsrelaterade kostnader, utan att för den sakens skull ha en direktörslön.

I Åland gallup var domen tydlig: 71 procent tycker beslutet att slopa avdraget är dåligt. De två oppositionspartier som har protesterat mest högljutt blev månadens vinnare i gallupen. Liberalerna är den stora förloraren. Det regeringsbärande partiet tappade fyra procentenheter medan de övriga två regeringspartierna – som kanske inte lika tydligt har behövt fronta beslutet – klarade sig bättre.

En tydlig missnöjesindikation är att cirka 10 procent av de som tänker rösta på Moderaterna nu uppger att de röstade på Liberalerna förra gången. Det går alltså att se en viss väljarmigration från regering till opposition.

Avsaknaden av så kallade kompensatoriska åtgärder är regeringens stora miss, vilket ledarsidan tidigare har påpekat. Oppositionen har också varit skicklig att använda opinionen till din fördel. Främst de Obundna har ansträngt sig för att misstänkliggöra processen, vilket de också – faktiskt – har lyckats med. Obunden samlings väljare är de som är i särklass mest missnöjda med beslutet att avskaffa avdraget (96 procent av de som uppger att de skulle rösta gult nu vill ha kvar avdraget). Det kan tolkas som att de obundna väljarna litar minst på att kompensationen faktiskt blir betydelsefull.

Det ska också sägas att sjukkostnadsavdraget har förenklats rejält i den offentliga debatten, av förklarliga skäl. Hur olika skatteavdrag hänger ihop och påverkar varandra är sannerligen inte lätt att förstå. Det man ser är vad som står i på deklarationen och hur mycket mindre skatt som ska betalas i andra änden. Men även om detaljerna kanske är luddiga så är det än så länge en försämring. Eller som en av deltagarna i Åland Gallup uttryckte det: ”Avdraget är visserligen orättvist som det är nu, men bättre än inget.”

Finansminister Mats Perämaa (Lib) har meddelat att regeringens ambition är att åtminstone beskriva de kompensatoriska åtgärderna i budgeten. Det är en underdrift att kalla formuleringen vag. Å andra sidan är det inte helt ovanligt att finansministern väljer att inte höja förväntningarna på sin egen regering med löften i offentligheten, trots att en lösning är nära förverkligande.

Minimum i budgeten är en beskrivning av de kompensatoriska åtgärderna. Det bästa skulle vara att presentera ett färdigt åtgärdspaket. Annars lär medborgarnas ilska, och dippen i opinionen, bli långvarig.