SÖK
MENY
Soliga tider för solpaneler-men det finns orosmoln
Solen skiner över solpanelsindustrin. Det är bra nyheter för klimatet. Men det finns några moln på den strålande energihimlen.
Solkraften i världen växer med rasande fart. Så även på Åland. Den installerade effekten hos Ålands Elandelslag har på bara ett halvår ökat med 50 procent och man tror att landskapet som helhet inom ett par år kommer nå sina solenergimålsättningar. Nya Åland har i flera omgångar skrivit om storskaliga satsingar runtom på Åland, nu senast WHA-anläggningen som tagits i bruk i helgen.
Solcellsboomen är otroligt bra för det åländska, och det globala, klimatarbetet. Men allt är inte guld som glimmar, så inte heller skinande solpaneler. Det finns orosmoln och viktiga diskussioner att föra kring både elnätskapacitet, material och återvinning.
Vid årsskiftet hade Ålands elandelslag 521 kunder med solceller med en totaleffekt på 4,1 MW. I mitten av juli var man redan uppe i 744 kunder och 6,2 MW. Ålands energi- och klimatstrategi slår fast att vi bör vara uppe i 17 MW år 2030. Det målet tror ansvarige David Karlsson att kommer nås redan inom ett par år. Men snabbare än så här ska det helst inte gå.
– Stora, snabba förändringar får konsekvenser, säger Karlsson i en intervju med Nya Åland, där han förklarar att elnätet inte hänger med hur länge som helst.
Det är ett allmänt problem i hela Europa att elnätet inte hinner byggas ut i den takt som producenter eller konsumenter vill. Solenergiboomen kommer alltså med växtvärk. Det behöver nu sättas resurser på att utveckla och bygga ut elnäten för att hantera den stora mängd nya solcellsleverantörer. Det behövs också sätt att kunna lagra energi för senare bruk, vilket är ett gemensamt problem för alla förnybara energikällor.
Anledningen till att allt fler fått upp ögonen för den förnybara energin är de höga elpriserna och installationerna har fått ytterligare skjuts av att panelerna snabbt blivit både billigare och effektivare. Men solpaneler håller inte för alltid och det är ett annat huvudbry. IRENA, det internationella organet för förnybar energi har förutspått att världen år 2050 kan se så mycket 78 miljoner ton solpanelsavfall. Det är otroliga mängder. Men, siffran är beräknad på att folk behåller sina solpaneler i cirka 30 års tid, vilket inte är fallet med den snabba utvecklingen. Likt de ständigt uppdaterade smarta telefonerna, som folk uppgraderar vart och vartannat år, riskerar även solpaneler bli en slit- och släng vara som byts ut allt snabbare. Harvard Business Review har räknat på hur det verkliga solpanels-sopberget kommer se ut och tror på fyra gånger så mycket skrot som IRENA.
Det handlar alltså om mängder av avancerad teknik i värdefulla material som riskerar att bli oanvändbara och återvinningsgraden kommer inte inledningsvis hänga med. Här behövs fortsättningsvis insatser för att skapa slutna kretslopp för alla beståndsdelar.
Och på tal om materialen så räcker inte heller de i all oändlighet. Solpaneler består främst av silikon, glas och metall. Silikon framställs av quartz, som måste brytas ur gruvor och belastar miljön. Både brytningen av mineraler och själva tillverkningen av panelerna orsakar också koldioxidutsläpp. Man räknar med att solpanelerna har ”betalat” för sina utsläpp inom ett till fyra år av användning.
Nya material för solpaneler utvecklas och testas hela tiden och förhoppningsvis ser vi snart mindre energikrävande och mindre miljöförstörande alternativ på stor skala.
Så. Soliga tider, javisst. Det är fantastiskt att både företag och privatpersoner fått upp ögonen för den nya tekniken och att Åland blir mer självförsörjande på förnybar el. Men det finns ännu mycket att göra för att solenergin ska vara den gröna, räddande hjälten den ofta utmålas som.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
