Historiska vingslag – av plast

17:00 fredag, 12 juni, 2015

Det är märkligt hur man fungerar.

I helgen var jag en av de 70 500 åskådarna på Champions League-finalen.

Jag fick se världens bäste Leo Messi vinna ännu en stor titel och Barcelona bygga vidare på sin dynasti. Jag fick se kultspelaren Andrea Pirlo live för första och sista gången. Jag fick se världsfotboll på en både enastående vacker och samtidigt skräckinjagande Olympiastadion vars historia borde göra att allt som pågår där 80 år senare känns försvinnande litet.

Jag borde ha varit tacksam för en dröm som gick i uppfyllelse.

Ändå satt jag mest och tänkte på plast.

Jag var neutral som åskådare i lördags och såg överallt omkring mig nordbor, ryssar, asiater och tyskar i Barcelonatröjor. Vem vet, kanske var där också en och annan spanjor…

De skrek litegrann under matchen och när allt var över och Barça säkrat sin fjärde CL-titel på tio år jublades det i någon minut innan den stora massan vandrade ut i en varmfuktig Berlinnatt.

– Hade vi vunnit Champions League vet jag inte om arenan hade stått kvar, sa min kompis Erik. Stockholmare och passionerad djurgårdare.

Och det var nånstans mitt i all axelryckande som det slog mig vad den genomkommersialiserade moderna fotbollen har blivit.

Mäktiga superklubbar som Barcelona, Bayern München och Real Madrid har eleverat sig själva till en nivå som gör att de i princip alltid går till semifinal. Fansskaran – särskilt för de spanska klubbarna – finns numera världen över där nyvunna fans samlar på matchtröjor och ger klubbarna miljardintäkter.

Att fotbollen förenar är förstås fint.

Men vad händer med de där supportrarna som växt upp med sitt lokala lag, men som inte längre kan förknippa sig med det?

Från Manchester kommer skräckexempel på familjer som inte har haft råd att gå på Uniteds matcher de senaste tjugo åren, och att fansen skapade den medlemsägda urbytarklubben FC United 2005 är ett sunt tecken i en sjuk värld där EU förordar bojkott av Rysslands-VM 2018 men CL:s huvudsponsor heter Gazprom.

FC Barcelona stängde av sina mer hårdkokta fans Boixos Nois och fyllde läktarna med köpstarka turister. Tröjsponsorn heter Qatar Airways och har sitt säte i ett land där byggarbetarna dör i tusental inför fotbolls-VM 2022. Pengarna har gjort fotbollen galen, och världens bäste Messi drar in 65 miljoner euro om året.

Européer brukar fnysa åt den nordamerikanska idrotten för dess själlöshet – men jag tror att konceptet med lönetak kan bli fotbollens räddning även på den här sidan Atlanten.

Annars är vår egen idrottsrörelse snart mer plast än reklamavbrott i matcherna och Ronald McDonald själv.