Ardennerhästar rör sig ganska ofta i mitt huvud, speciellt sent på kvällarna rör de sig långsamt mellan träden med tunga hovar och breda, varma ryggar. Och så sticker de fram sina mjuka mjölade mular och ser på mig med vänliga ögon. De bor på min imaginära bodgård som ligger på en skogsbeklädd udde i ett glittrade hav långt bort ifrån allt. Jag odlar morötter åt dem och rider utan träns över blommande ängar.

Mer läsning

Jag har blivit en iPad-vuxen

Gotland. Pah.

Korpens syskonderby