SÖK
MENY
Spridning lika viktigt som soldater
– De har bombat sjuhuset. En palestinsk kvinna i Gaza gråter medan hon filmar sig själv för en Tiktokvideo som snabbt ska komma att få hundratusentals visningar. Sociala medier ger oss en inblick i krig vi aldrig tidigare haft – men gör oss också mer sårbara för desinformation.
En snabb scrollning på Instagram, X, Tiktok eller Facebook och man kan ana att något är annorlunda. Färre är bilderna från veckan som gått, med födelsedagsfiranden, konserter och söta djur. Flödet har ändrats.
Allt fler socialamedianvändare väljer att ta ett steg tillbaka från sina vanliga uppdateringar och i stället fokusera på det rådande världsläget. Mer specifikt krisen i Gaza.
Inläggen kan vara upprörande, provocerande, ifrågasättande eller bedjande – bilder på rädda israeliska gisslan i bagageutrymmet på en paketbil eller livlösa palestinska barn under lakan på gatorna i Gaza. Din algoritm bestämmer vilken bild du ser och har du sett en – ja, då kommer du garanterat att se flera.
Men vad har sociala medier för betydelse när det kommer till krig och konflikt? Mer än vi kanske tror.
”Det första Tiktok-kriget”. Det blev snabbt ett av namnen på Rysslands invasion av Ukraina. Ett krig vi för 20 år sedan bara skulle ha fått information om via tv, radio och tidningar. Men för första gången kunde åskådare världen över även ta del av direktrapporter från krigshärjade städer i Ukraina – direkt genom civilbefolkningens egna kameralinser.
När Israels regering, som svar på Hamas terrorattack, väljer att mattbomba ett av de mest tätbefolkade områdena på jorden klistrar sig folk nu – i stället för framför tv:n – framför sina telefoner, för uppdateringar från civilbefolkningen som ber omvärlden om hjälp för att överleva. De grymma scenerna väcker vår uppmärksamhet och får oss att ifrågasätta Israels agerande – och Israel gör vad de kan för att stoppa uppdateringarna. Det är svårt att uppdatera Tiktok utan el och internet.
Sociala medier gör oss medvetna på ett sätt vi kanske inte hade varit när en regering eller nyhetskanal väljer vad vi ska se. Men sociala medier gör oss också sårbara. De algoritmer som dikterar vårt flöde har länge kritiserats då de matar oss med den information vi vill se och höra.
Traditionell media arbetar, med vissa undantag, noggrant med sin bevakning av krigszoner. Man verifierar vittnesmål, bilder och försöker belysa flera sidor – oavsett misstankar om vad som generar mest klick eller visningar.
Självklart tampas journalistiken med liknande problematik som sociala medier. I en värld där klick, visningar och gillningar genererar viktiga pengar skulle det vara naivt att påstå att traditionell media står helt opåverkad. Men källkritiken bör ha och har i det flesta fall en viktigare roll i den traditionella nyhetspubliceringen än i inlägg på sociala medier.
För vem ska faktagranska personliga åsikter och upplevelser? Inte sociala medier. I alla fall enligt ägarna själva.
Adam Mosseri, verkställande direktör för Instagram och inofficiell chef över appens mikroblogg Threads, har mottagit förfrågningar från journalister och akademiker att göra plattformen mer användbar när det kommer till konfliktbevakning. Mosseris svar var att han och hans team inte kommer att förstärka nyhetsmedia på plattformen. Varken Meta, som äger både Facebook och Instagram, eller X (tidigare Twitter) har gett desto mera information om sina respektive plattformars planer att hantera konfliktrelaterade inlägg. Och avsaknaden av strategi skapar problem.
I en intervju med New York Times säger en Hamasledare att terrororganisationen har dragit nytta av X brist på modereringar för att publicera våldsamma klipp.
Och spridningen av propaganda går båda vägarna.
Påståenden från Israel om halshuggningarna av bebisar spred sig snabbt över sociala medier efter Hamas attack. Till och med USA:s president Joe Biden hävdade att han skakats av de hemska bilderna. Bilder vars existens inte verifierats.
Presidentens talesperson gick kort efter uttalandet ut och sa att Bidens kommentar var baserat på nyhetsrapporter och påståenden av den israeliska regeringen. Faktagranskningen uteblev även i Vita huset.
Bristen är tydlig: plattformarna gör ett fantastiskt jobb när det kommer till att få dig att känna dig informerad – ofta på bekostnad av att faktiskt vara informerad.
Sociala medier är en bärare av information – eller desinformation. En plats att uttrycka solidaritet och kämpa för rättvisa. Men också en plats att vara vaksam på. Källkritik slutar inte vara relevant bara för att budskapet framförs till den senaste Tiktok-trenden. Det pågår ett informationskrig i Mellanöstern, där reklamsäljande algoritmer styr folks informationsflöden. Var smart, var källkritisk. Mata inte monstret.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
