SÖK
MENY
Stubb rätade ut många frågetecken
President Stubbs första officiella Ålandsbesök blev lyckat. Den som oroade sig över hans vaga budskap i valrörelsen kan andas ut.
I valrörelsen gjorde Alexander Stubb allt för att inte skrämma bort några väljare. Det gick till och med så långt att presidentkandidaten inte ville ta ställning till om fastlagsbullen ska ha mandelmassa eller sylt. I Yles och Nyans valkompass öppnade han för att ”diskutera” demilitariseringens vara eller icke vara och han höll bara delvis med om att kommunikationen mellan riket och Åland bör ske helt på svenska.
I tider av både utrikespolitisk och inrikespolitisk turbulens, med ett färskt Natomedlemskap och ett ihärdigt prat från åländskt håll om ansträngda relationer mellan Åland och riket var det sannerligen inte några betryggande besked som ålänningarna fick i valrörelsen av presidentkandidat Stubb.
Därför var det en lättnad att lyssna till president Stubb i tisdags.
Både när han svarade på gymnasieelevernas frågor på torget i Mariehamn och på pressens frågor i lagtinget var Stubb ungefär så tydlig som arbetsbeskrivningen tillåter. Borta var de lite svårtydda och kryptiska svaren från föregångaren Niinistö.
I Nya Åland i måndags intervjuades den svenska generalen Karlis Neretnieks som menade att demilitariseringen mest är ett problem idag och att den inte längre erbjuder något skydd. Alexander Stubb hade kunnat bemöta påståendena undfallande och diplomatiskt men presidenten, som ju faktiskt är med och leder landets utrikespolitik, valde en annan väg.
”Jag ser det mer som ett problem att svenska generaler uttrycker sig om Ålandsfrågan”, konstaterade Stubb på presskonferensen och utvecklade sedan svaret.
”Nu när jag har varit president i fem månader och har fått en möjlighet att se planerna och infrastrukturen vi har för Ålands säkerhet som ett demilitariserat område så vill jag säga att jag sover gott om nätterna, kanske bättre än den pensionerade svenska generalen”.
På torget fick Stubb frågor om världspolitiken av gymnasieelever. Också där lyckades han bra. Finland ska erkänna Palestina som stat (något som bland annat Norge, Spanien och Irland gjorde så sent som i somras. Totalt har 146 av 193 FN-länder gjort det). Finland ska inte agera fredsmäklare mellan Ukraina och Ryssland eftersom vi har ”valt sida”.
Men han betonade också Finlands roll i världen som en kraft för fred, vilket tilltalade publiken på torget och ledarsidan tillika.
Det var också oväntat trevligt att få lyssna till uttömmande svar på svenska. Både Sauli Niinistö och Tarja Halonen har ansträngt sig för att prata svenska när det har behövts – och de har gjort det bra utifrån sina förutsättningar. Men det blir självklart på en annan nivå när nuvarande president har svenska som ett av sina modersmål. Lättheten i samtalen var något som lokala politiker också lyfte efter besöket och något som kommer att göra gott i de fortsatta kontakterna.
Det fanns en viss oro för vilken sorts president Alexander Stubb skulle bli. Hur skulle han förhålla sig till den språkminoritet han själv har nära kopplingar till, och hur tas det emot i resten av landet? Den oron är inte lika närvarande längre. Också ålänningarna kan nog sova gott om nätterna.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
