SÖK
MENY
Tänk efter före när du förnyar höstgarderoben
Textiltillverkning slukar enorma naturresurser. Ur miljösynpunkt är det bästa att avstå från att köpa nya kläder. Men det näst bästa är återvinning. Åland saknar alltjämt en egen anläggning för sortering av textilavfall, men ett initiativ i höst kan bli ett första steg.
Vid årsskiftet ska alla åländska kommuner ha ordnat med mottagning av textilavfall. Misekommunerna är på banan sedan länge, och Emmaus gör fortsättningsvis en stor insats för att ta vara på ålänningarnas avlagda kläder och hemtextilier.
Nu vill Mise sondera möjligheterna att få landskapet, kommunerna, ÅHS, Svinryggen, Emmaus, med flera, att samarbeta om en anläggning för försortering av insamlade textilier, för vidaretransport till Sydvästra Finlands Avfallsservice (LSJH) på fastlandet. Initiativet är välkommet: om Åland försorterar det insamlade materialet självt blir avgiften lägre, och vi slipper betala för att forsla bort sådana textilier som är i skick att säljas via till exempel Emmaus.
Enligt Hufvudstadsbladet slänger en genomsnittlig europé runt elva kilo textilier varje år, och EU har därför beslutat att insamling av avlagda textilier ska vara obligatoriskt i alla EU-länder från år 2025. Finland har bestämt sig för att vara tidigt ute: här gäller år 2023.
Finland går i bräschen på flera sätt. I Pemar öster om Åbo finns en stor återvinningsanläggning som rymmer bolaget Rester, som tar vara på avlagda textilier från företag, och ovannämnda LSJH som tar hand om konsumenttextilier. Där rivs textilierna till nya fibrer, komprimeras till balar och skickas vidare till att bli garn till nya textilier. Processen kan dock inte upprepas i det oändliga. Bomull kan återvinnas bara ett par gånger eftersom fibern blir kortare för varje gång den rivs upp.
En effektiv insamling och återvinning av textilier innebär alltså inte att vi kan köpa kläder utan konsekvenser för miljön. Långt därifrån. Enligt Naturvårdsverket i Sverige uppstår hela 80 procent av klimatpåverkan från klädkonsumtionen i produktionsledet. Ett kilo ny textil ger upphov till växthusgasutsläpp på 10–40 kilo koldioxidekvivalenter, och en vattenåtgång på 5 000–30 000 liter. Till detta kommer kemikalieåtgången för odling, färgning och beredning.
Som Hanna Tukiainen, miljöexpert på Helsingforsregionens miljötjänster, säger till Hbl: ”Det mest klimatsmarta klädesplagget är fortfarande det som du låter bli att köpa”. Men för många av oss är ju kläder mycket mer än något som vi har för att täcka kroppen. Att köpa kläder är en belöning, en ritual, ett nöje. Eller ett tvång. I den senaste säsongen av Netflix utmärkta dokumentärserie Queer Eye – den här gången förlagd i Brasilien – tar sig sig programledarna an en kvinna som köper kläder som hon aldrig använder. ”Någonting i mig tar över, och jag kan inte sluta”, säger hon. Kvinnan får träffa en finansiell rådgivare som förstår sig inte bara på siffror utan på psykologi också. Hon säger: ”Du kan säga ’åh, vilka snygga kläder, om jag vill kan jag köpa dem’. Men du måste inte. Du kan besluta att inte göra det just nu”.
The Guardians moderedaktör Jess Cartner-Morleys råd inför hösten är ”köp kläder som du fortfarande kommer att använda (eller kan sälja) om fem år”. Hon avråder från kläder med mycket färg, eftersom färgning av textilier förbrukar sådana mängder med vatten. Hennes tips inför den här säsongen och alla efterkommande säsonger är en garderob med ett begränsat antal plagg i hög kvalitet som alla kan kombineras med varandra: vita skjortor i bomull, jeans, trenchcoats, trikåklänningar, bruna läderbälten, grova mc-kängor. Medveten konsumtion av hållbara produkter, från lokala tillverkare snarare än från stora fabriker i lågprisländer.
Cartner-Morley skriver om hur miljövänner befarar att secondhandtrenden bara eldar på begäret att köpa nytt, ett begär som vi behöver hålla i schack. Men för att vara realist: det är större chans att konsumenterna och klädmärkena kommer med på miljötåget när de kan välja mellan fler alternativ än ”köp bara nytt” och ”köp inte alls”.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
