SÖK
MENY
Tredje sektorn är värd mångmiljonbelopp
Ett av Ålands mest populära evenemang – Sjödagarna – läggs ner eftersom de frivilliga krafterna inte längre räcker till. Sjödagarna är inte ensamt i sitt behov av ideella krafter.Faktum är att den nordiska välfärdsmodellen är mer beroende av ideellt arbete än vad många tror.
–Talkokrafterna är slut, de (frivilliga) har gjort det många år och orkar inte mer. Det säger stiftelsen Sjökvarterets vd Julia Nyman i måndagens Nya Åland, efter beskedet att sjödagarna läggs ner.
I många år har frivilliga tagit hand om bland annat program, servering, vakter, ansökningar om tillstånd och finansiering av evenemanget.
– Jag tror att många inte förstår hur stort lass arbetsgruppen bakom sjödagarna har dragit, fortsätter Nyman i måndagens tidning.
Det är lätt att hålla med Nyman om att de ideella arbetsinsatser som görs i föreningar och organisationer sällan syns. Och det är förstås synd. Faktum är att vi har byggt en stor del av den nordiska välfärden på frivilligarbete. Enligt svenska Statistikmyndigheten SCB är Norden världsledande vad gäller antalet oavlönade timmar i föreningsverksamhet. Enligt Nordiska ministerrådets rapport från 2020 har mängden ideellt arbete varit konstant eller ökat i Norden sedan 1990-talet.
Att mängden timmar inte minskar betyder förstås inte att tredje sektorn är oföränderlig. Nordiska ministerrådets rapport identifierar två trender – en ökad professionalisering av föreningslivet och ett ökat ”gräsrotsengagemang”.
Det går att hitta flera exempel på det i åländska aktuella händelser. Mottagandet av flyktingar från krigets Ukraina är ett bra exempel på gräsrotsengagemang. Frivilliga har ordnat och bekostat resor, styrt upp logi och samlat in förnödenheter – i stort sett utan myndigheters inblandning.
Den andra trenden, som också syns tydligt på Åland, är den ökade professionaliseringen. Julia Nyman utvecklar i intervjun i måndagens tidning hur sjödagarna kunde arrangeras även i framtiden. Genom att låta evenemanget växa i hela Mariehamn kunde storleken skapa underlag för att anställa en person.
– Den stora stötestenen är att man inte har kunnat anställa en koordinator året om.
Och tack vare Pafmedel har många åländska organisationer och föreningar blivit professionella – i alla fall i den betydelsen att många verksamheter har avlönad personal som koordinerar och gör merparten av jobbet. Pafpengarna har bidragit till ett starkt föreningsliv på Åland. Tillsammans med projekt som Leader finns i dag goda förutsättningar att faktiskt kunna påverka i sina hjärtefrågor. Men i sammanhanget är bidragen en spottstyver.
Enligt Nordiska ministerrådet är det ideella arbetet i de nordiska länderna värt motsvarande cirka tre procent av BNP. Åsub värderade det åländska frivilligarbetet 2012. Resultatet, som baseras på uppgifter från 101 föreningar, blev 800 000 arbetstimmar på ett år. Åsub tog också fram ett penningvärde: 34 miljoner euro. Saker och ting har säkerligen förändrats sedan 2012, men siffrorna ger i alla fall en indikation på vilka värden som varje år genereras.
– I de här beräkningarna ingår dock inte några kvalitativa fördelar av frivilligarbetet, skriver Åsub.
Och de kvalitativa fördelarna är många. Engagemang i föreningslivet sägs påverka hälsan positivt, främja äldres sociala delaktighet och påverka de sociala nätverkens betydelse över generationer. Nordiska ministerrådet kopplar dessutom föreningsaktivitet till ett stärkande av den mellanmänskliga tilliten och i förlängningen demokratin.
Åländska samhällsbyggare ska vara otroligt tacksamma för det arbete som läggs ner vid sidan av vanligt lönearbete. Utan alla dessa timmar skulle Åland stanna, eller åtminstone vara betydligt mycket fattigare. Faktum är att tredje sektorn är värd mångmiljonbelopp.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
