Två sticker ut i ordförandevalet
01I september ifjol konstaterade ledarsidan att Socialdemokraterna saknar en tronarvinge till Camilla Gunell som lämnar över ordförandeklubban nästa månad. Nu ser det ut att stå mellan två kandidater: Arsim Zekaj och Jessy Eckerman.Av dem är Zekaj den starkare kandidaten. Men för att han ska kunna sätta sin prägel på partiet behöver han först visa att han har kontroll på sin ministerportfölj.
Nomineringsprocessen är klar och fem kandidater är valbara: Zekaj och Eckerman får sällskap av Kristine Logoss Dzene, Henrik Löthman och nykomlingen i sammanhanget Rickard Stenman.
Vilka förhandsfavoriterna blev är ingen överraskning. Jessy Eckerman är vid sidan av Gunell och Nina Fellman den mest erfarna socialdemokratiska politikern. Hon sitter sin andra period i lagtinget och har dessutom profilerat sig genom att ställa upp i både riksdagsval och Europaparlamentsval.
Men Eckerman har inte lyckats profilera sig särskilt väl i landskapspolitiken. Vilket parti skulle Eckermans socialdemokrater bli? Den frågan borde vara enkel, också för en utomstående betraktare, att svara på. Men det är den inte.
Den andra förhandsfavoriten är Arsim Zekaj, som trots att han inte tog ett eget lagtingsmandat fick chansen som social- och hälsovårdsminister i Katrin Sjögrens regering. Han har en tydligare profil, med sin bakgrund inom vård- och omsorg och som kommundirektör. Sannolikt skulle partiet få ett tydligare fokus på just vård och omsorg under hans ledning. Det är inte alls fel väg att gå.
LÄS OCKSÅ
Om Åland Gallup får välja blir någon av dessa två ny S-ledare. Bland de gallupdeltagare som kunde ta ställning i frågan blev det jämnt lopp (det var en stor andel som angav att de inte kunde ta ställning). Ser man bara till de som uppgav att de röstar på Socialdemokraterna var Zekaj klar favorit. Det ska för tydlighetens skulle sägas att de som uppger att de röstar på S inte per automatik är med i partiet och alltså har rösträtt i valet. För att få rösta krävs dessutom att man gick med i partiet före årsskiftet.
Ingenting är förstås klart för att gallupdeltagarna har sagt sitt.
Av förhandsfavoriterna är Zekaj det starkare kortet. Men han är relativt ny i politiken och har inte haft en enkel start som minister. Frågor som rör hälsa och sjukvård har dessutom varit ett av mandatperiodens stora fokusområden.
Slopandet av sjukkostnadsavdraget och den efterföljande debatten gav inte önskad klarhet. Mer specifikt de så kallade kompensatoriska åtgärderna: vilka är de, vilka kom till på initiativ av regeringen och vilka fick man till skänks av regeringen Orpo?
Samma sak gäller omstruktureringen av ÅHS och VIS-projektet. Hur mycket ska sjukhuset spara? Vad är möjligt inom ramen för dagens sjukvård? Och hur går det egentligen med det nya vårdinformationssystemet?
Och så har vi de klienter som har placerats i Sverige och vars framtid nu är oviss efter att FPA gjorde om sina regler. Det är inte helt och hållet Ålands eller landskapsregeringens fel, men att problemet ännu inte har lösts sätter en enorm press på de individer som drabbas. Dessutom borde man kunna kräva att landskapet ägnar sig åt intressebevakning av riksbeslut som påverkar Åland. Landskapsregeringen har ett ansvar i de här frågorna.
Alla nya partiledare behöver arbetsro. Men för att uppnå det behöver Arsim Zekaj, om han blir vald, visa att han har läget i landskapsborgen under kontroll.