SÖK
MENY
Vad är Ålandskanalens framtid?
Under mellandagarna hände det mycket på public servicebolaget Ålands radio och tv:s linjära tv-kanal Ålandskanalen. Steel FM-hjälpen tog över kanalens sändning för att samla in pengar till Ålands cancerförening. Vad är problemet med det? Kanske ingenting.
Eller så finns det en problematik i att Ålands enda public service-kanal, som skattebetalare finansierar, togs över av ett kommersiellt bolag vars sändning innehöll mängder av reklam.
Innan något missuppfattas kan det vara bra att förtydliga att Steel FM-hjälpen är ett hedervärt koncept och att det är bra att det får så mycket synlighet som möjligt, för att fler ska se sändningen och skänka pengar till välgörenhet. Alla som på något sätt stöttar Steel FM-hjälpen ska ha en stor eloge.
Frågan är bara om det är rätt att sändningen visades på Ålandskanalen.
I ett samhälle där sociala medier mer och mer förknippas med traditionella medier, och nyheter sprids snabbare än vad de hinner granskas, har public service en viktig roll i att göra traditionell nyhetsrapportering tillgänglig för alla. Då är det också viktigt att public service förblir just public service.
I Ålands radio och tv:s public service handbok står det så här:
”Den bärande idén i begreppet public service är att programverksamheten som finansieras med samhällsmedel är självständig och att innehållet inte påverkas av vare sig kommersiella eller offentliga intressen. Enligt denna princip jobbar ÅRTV i allmänhetens tjänst.”
Längre ner i handboken står detta:
”Våra sändningar, vår hemsida och våra kanaler i sociala medier är utan undantag reklamfria så att vår opartiskhet och integritet aldrig ska kunna ifrågasättas. Vi är politiskt och religiöst oberoende”.
Därmed blir det motsägelsefullt när Steel FM-hjälpen visades på den kanalplats som Ålandskanalen vanligtvis huserar på.
Flera företag fick väldigt bra synlighet under sändningen, dessutom är flera av programledarna starkt förknippade med politiska partier.
Enligt Ålands radio och tv:s vd Fredrik Sonck tog de ärendet till rättssakkunniga på landskapsregeringen som inte såg något problem med att låna ut kanalen till Steel FM. De resonerade även som så att det under sändningen tydligt framkom att det inte är ÅRTV som ansvarig utgivare utan att Steel FM ansvarade över allt innehåll under sändningen.
Allt är med andra ord på det klara och inget juridiskt fel har begåtts.
Liknande utbyten har gjorts tidigare och kanske är det bra att Ålandskanalen visar relevant och nyproducerat innehåll. Något som Fredrik Sonck menar är svårt med tanke på den ekonomiska situation som Ålands radio och tv har.
– I sig kostar det inte så mycket att upprätthålla Ålandskanalen på det sätt den är i dag. Om vi däremot skulle börja producera rörligt innehåll redaktionellt på daglig basis skulle det bli dyrt. Vi har gjort vissa tv-satsningar när vi anser att det finns ett stort intresse, till exempel på valvakan då vi sände både radio och tv samt producerade innehåll till webben, säger han till Nya Åland.
Kanske är det rätt väg att gå att låna ut Ålandskanalen till kommersiella företag, för att på så sätt liva upp kanalen emellanåt, trots att det innebär reklam i public service.
Men på Ålands radio och tv:s hemsida står det så här under fliken strategi:
”Intresset för rörlig bild har ökat stadigt sedan de tekniska möjligheterna till filmning och uppspelning exploderat. Det blir allt viktigare för att fånga publikens uppmärksamhet att det finns rörlig bild till innehållet som publiceras. Med den tekniska utvecklingen är ÅRTV:s ambition att utveckla arbetet med rörlig bild, både till hemsidan och till Ålandskanalen. Ålandskanalen planeras även utökas med mer levande information och material, bland annat från hemsidan. Detta för att tillgängliggöra informationen på ett enkelt sätt till framförallt den äldre publiken”.
I det senaste mediepolitiska programmet som kom 2018 står det att ÅRTV:s huvudfokus på digitala plattformar ska vara ljud och rörliga bilder.
Där står det även att det på kvällar ska visas nytt tv-material blandat med arkivprogram över Ålandskanalen. Korta inslag av rörlig bild fungerar enligt ÅRTV bäst på webben. Där står det även att man planerar att filma kortare reportage ute på fältet några gånger per månad och att de vill ha större beredskap till direktsändning och filmning vid intressanta händelser.
I dag produceras inte mycket nytt innehåll till Ålandskanalen.
Det senaste kortare nyhetsreportaget i videoformat på Ålands radio och tv:s webb kom den 4 mars 2021.
Det ska sägas att mycket har hänt sedan 2018, då det mediepolitiska programmet utformades. Bland annat har Ålands radios intäkter, enligt Fredrik Sonck, minskat till följd av att tv-avgiften ersattes av en allmän media-avgift via skattesystemet den 1 januari 2021.
Men om det nu finns en tanke att Åland ska ha en offentligt finansierad linjär tv-kanal samt webb-tv, borde det då inte vara relevant innehåll i de kanalerna?
Att det inte finns resurser för Ålands radios redaktion att dagligen fylla en radiotablå, publicera nyheter i både rörligt och ljudligt format på webben samt fylla Ålandskanalen med färskt innehåll med sin nuvarande dimensionering är fullt förståeligt.
Kanske bör landskapsregeringen se över det mediepolitiska programmet eller ge Ålands radio och tv förutsättningar för att uppfylla det. Ett alternativ är att helt enkelt skilja på Ålands radio och tv. Låt Ålands radio göra radio och Ålands tv göra tv. Eller så slopar man Ålandskanalen helt och hållet. Eller så låter man allt vara som det är.
I grunden är det upp till skattebetalarna som äger Ålands radio och tv att säga om vi tycker det är bra som det är eller om vi vill se en förändring.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
