SÖK
MENY
Vad är viktigare än var när det gäller vår kost
Snart väntas affischerna med de nya näringsrekommendationerna bli klara. Det är bra att landskapet prioriterar vetenskapen framför lokala särintressen.
Ett informationstillfälle om de nya näringsrekommendationerna ordnades i Alandica för några veckor sedan. Där framkom en hel del kritik. Vissa synpunkter var helt vettiga, som om mängden kött som rekommenderas är tillagad eller rå. Otydligheter är förstås inte särskilt lyckade i en informationskampanj.
Men det riktades även kritik mot själva rekommendationerna. Bland annat Ålands producentförbund framförde genom sin verkställande direktör synpunkter på den så kallade medelhavskosten (alltså mindre kött och mera grönsaker, baljväxter och fisk).
”Varför ska vi i Norden äta medelhavskost?”, frågade sig Pia Eriksson och ville att landskapet istället ska rekommendera lokalproducerad mat. Men även det kan, enligt ÅPF:s vd, innebära intressekonflikter.
”I Finland så producerar vi inte så mycket baljväxter så att alla kan börja äta det. Det mesta går till djurfoder, i så fall måste man börja importera mer baljväxter, är det bra för miljön?”, sade Eriksson i samband med informationstillfället.
Nå, det är klart att intresseorganisationer ska värna sina intressen – det är ju själva syftet. Men intressegrupper ska givetvis inte ges företräde att ställa upp villkoren för vad som är hälsosam mat. Precis lika lite som att tekniktillverkare får tycka till om skärmförbud i skolan.
Därför var det glädjande att landskapsläkaren tydligt markerade att några förändringar i rekommendationerna var det inte tal om. Däremot kunde man ta till sig av synpunkterna hur de presenterades.
Lokalproducerad mat är viktig, på många sätt. Regionalpolitiskt är det betydelsefullt med arbetsplatser och kulturvärden som öppna landskap. Ur ett säkerhetsperspektiv är det viktigt att hålla en självförsörjningsgrad som gör att vi klarar oss även vid större störningar. Närodlad mat är också lättare att kontrollera. Vi kan vara tämligen säkra på att om något inte står rätt till så märker vi det – både vad gäller arbetsmiljön och i själva produktionen.
Men om man ska fokusera på vad som är hälsosam mat så är själva innehållet det viktigaste – inte var den produceras. Det finns gott om strategier och program för att främja den lokala maten. De åländska näringsrekommendationerna behöver inte vara ytterligare en marknadsföringskanal för det ”axganska”.
Själva innehållet i rekommendationerna har ledarsidan tidigare avhandlat. För de allra flesta handlar det knappast om en jättestor förändring om man faktiskt vill följa de nya riktlinjerna. Men precis som med alla slags rekommendationer är det upp till var och en som ombesörjer sin egen kost hur noga man vill vara. I januari månads Åland gallup svarade nästan 57 procent av deltagarna att de struntar i näringsrekommendationerna. Bara 7 procent har ändrat sina matvanor. Däremot så lär offentliga kök behöva förhålla sig till riktlinjerna, vilket är positivt.
De åländska näringsrekommendationerna bygger på både de nordiska och de nationella. Just vad gäller de nordiska riktlinjerna så ligger ett stort arbete bakom dem. Det är inget ”hitte på”. Och skulle det vara så att den lokala produktionen passar dåligt in i rekommendationerna så finns ju här världens chans att ställa om att producera sådant som troligtvis kommer att efterfrågas i framtiden: lokala växtbaserade alternativ.
LÄS OCKSÅ
Het debatt kring köttbit på affisch – landskapet sätter layout på paus
Landskapsläkaren om planschkritiken: ”Vi har sagt en vecka för feedback”
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
