SÖK
MENY
Vad hände med miljöfrågan, Sverige?
Klimat- och miljöfrågorna har väl bokstavligen aldrig varit hetare och mer aktuella än idag. Dessvärre syntes det inte i det svenska valet. Att det blåbruna blocket på måndagen ser ut att ta hem segern är oroväckande eftersom det är Sverige som styr ministerådsskutan i EU nästa år – då stora klimatbeslut ska tas.
Det har gått fyra år sedan Greta Thunberg första gången satte sig på trappan till riksdagshuset och skolstrejkade för klimatet. Sedan dess har världen världen tagit del av den ena chockartade klimat- och miljönyheten efter den andra. FN-chefen António Guterres har år efter år försökt förmedla paniken över och allvaret i det existentiella hot som den globala upphettningen innebär. I sommar sade han bistert ”kollektiv aktion eller kollektivt självmord, det är i våra händer”.
Men att vi befinner oss i planetärt nödläge verkar inte bekomma de flesta svenska partierna – eller väljarna om vi får tro söndagens valresultat. Regeringsunderlaget M-KD-L-SD hör till de som minst bryr sig om miljön men tog samtidigt hem en majoritet av rösterna om man får tro måndagens preliminära valresultat. Enligt Naturskyddsföreningens politiska kartläggning för åren 2018–2022 har Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna gjort svaga miljöpolitikinsatser och på flera områden även aktivt motverkat framåtsträvande klimat- och miljöpolitik. Det parti som har gjort mest för klimat och natur enligt Naturskyddsföreningens granskning är Miljöpartiet och på andraplats hamnar Vänsterpartiet.
När föreningen granskade partiernas miljölöften inför årets val hamnade Moderaterna och Kristdemokraterna på en delad femteplats tillsammans med Socialdemokraterna medan Sverigedemokraterna hamnar långt nere i botten.
”Det är mycket oroande att många partier, och i synnerhet stora partier som Socialdemokraterna och Moderaterna, uppvisar så svaga ambitioner inom klimat– och miljöpolitiken inför valet. Det är djupt allvarligt i en tid då det är bråttom att införa kraftfulla politiska reformer”, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.
I andra delar av Europa har man kunnat skönja en grön politisk våg som bättre speglar allvaret i situationen vi lever i. I EU-valet 2019 hade partier med klimatprofil framgång, i Tyskland 2021 blev De gröna tredje störst och även i Danmark och Norge var hållbarhetsfrågor viktiga, likaså Finland. Till och med i det tidigare miljöpolitik-motsträviga landet Australien såg vi nyligen en vändning i klimatfrågan då de konservativa ersattes av Labour.
Men den gröna vågen verkade missa Sverige, detta trots att man är hemland till en av de mest profilerade miljöaktivisterna av vår tid, Greta Thunberg. Det brukar pratas om ”Greta-effekten”, som visserligen gjort att miljöfrågor fått mer synlighet på dagordningen och i media, men rörelsen har varit blygsam gällande attityder, beteenden – och politiska val.
Bland den yngre generationen, dit vi brukar sätta vårt klimathopp, så har flertalet satt sin röst på Sverigedemokraterna som i år haft ett genombrott bland förstagångsväljare. Socialdemokraterna har tappat unga väljare tre år i rad och även om Miljöpartiet gick framåt i årets val har man tappat en del av sin attraktionskraft bland de allra yngsta.
På måndagen när detta skrivs så leder regeringsunderlaget M-KD-L-SD med 175 mandat över det röd-gröna blockets 174. Att Sveriges regering nu troligen kommer bildas av Ulf ”jag vill inte att människor ska göra livsstilsförändringar för att tackla klimatkrisen” Kristersson bådar inte gott för reella förändringar på miljöpolitikfronten.
Kvällen före valdagen frågade gymnasiestudenten Eira Hedlund från klimatorganisationen Fridays for Future i TV4:s valduell ut statsministerkandidaterna Andersson och Kristersson. Hon började gråta och sade ”Människor dör. Hur kan ni göra så här mot oss?”. Då håntwittrade moderata riksdagsmannen Jan Ericson ”Hur många gråtande Gretakloner kan man få fram?”. Om detta är tonen vi kommer ha i den svenska miljödebatten framöver så ser framtiden blek och rekordvarm ut.
Nästa vår är Sverige ordförande i Europeiska unionens råd och kommer under sex månader planera och leda arbetet samt företräda rådet i förbindelserna med övriga EU-institutioner. Det är stora gröna frågor som står på spel då den gröna given, EU:s stora klimatpaket, ska förverkligas. Kommer Sverige visa vägen eller vara en bromskloss?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
