SÖK
MENY
Våga satsa med vinden i ryggen
Varför är nya saker, vissa nya saker, så svåra att ta till sig? Trots att det inte ens handlar om nya saker utan gamla saker i nytt sammanhang.
Vaccinmotståndare har under coronaåren kommit med såväl grundade som ogrundade argument mot vaccinering. Att miljoner och åter miljoner människor i modern tid har räddats till livet tack vare vaccin räknas inte. Att kanske lika många har dött i brist på vaccin tas inte heller upp. Det som räknas är hur många som riskerar att skadas eller rentav dö av vaccin. Att så har skett är tragiskt. Men är det skäl nog att bannlysa vacciner?
Nu är vindkraften på tapeten här på hemmaplan. Vindkraft är sannerligen inget nytt, hur hade våra förfäder klarat sig utan väderkvarnar och segelfartyg? Men planerna på stora vindkraftsparker till havs får en del att, om inte se rött så åtminstone anse att förespråkarna är korkade. För det blir ju ingen el om det inte blåser. Och så sitter vi här och fryser mitt i smällkalla vintern.
Plus att vindkraftsparkerna är fula. Är dom? Det störande ljudet? Det där är antagligen individuellt. Det finns andra ljud som andra upplever som störande. Fåglar dör, mikroplaster sprids i havet? Läs Anders Gustafssons insändare i gårdagens Nyan!
Olägenheter av alla slag ska naturligtvis diskuteras och lösas så långt det går. Men fundera också på varför man utvecklar vindkraft. Det är ju inte för att ta livet av fåglar. Det görs enklare på annat sätt och har så gjorts i långa tider. Vad det handlar om är att vi befinner oss i ett läge där det snart finns ett akut behov av alternativ till dagens energikällor.
Inte satsar stater, institutioner, företag en massa pengar på att utforska sådant som man inte tror på. I detta nu forskas det i Europa stort kring möjligheten att lagra vindkraft i form av vätgas. Man kan höra protesterna från dem som vet allt. Dyrt, ger liten effekt. I dag, ja. Men problem är till för att övervinnas. Eller? Det är vad forskare sysslar med; ser problemen, undersöker dem och försöker hitta lösningar.
I Finland planeras just nu flera anläggningar för grönt väte, det vill säga vätgas som tillverkas med hjälp av förnybar energi och som kan användas som drivmedel inom den tunga trafiken och sjöfarten. Förnybar energi, som vår vindkraft. Det handlar inte om visioner utan om anläggningar som står klara om några år. Och, som sagt, framöver finns möjligheten att lagra vindkraft i form av vätgas. Så även om det inte blåser kan vi slippa frysa.
Kan man rentav tänka sig att de vindkraftsparker som nu planeras ute till havs levererar el till en vätgasanläggning någonstans på Åland och att Åland framöver kan exportera grön el öster- och västerut? Skulle inte det kännas bra?
En annan spännande möjlighet, som ligger litet mer framåt i tiden, är att lagra solenergi i elbilsbatterier. Ok, det görs redan för att ladda batterier. Men idén är att energin i batterierna ska kunna tas ut och till exempel lysa upp och värma upp hus. Batterierna laddas i dagsljus och energin tas ut när solen har gått ner. Ungefär så. Det är fullt möjligt, men kräver en del tekniska lösningar. Än så länge är batterierna inte utformade för detta – men det är på gång.
De som tycker att vind och sol är besvärliga och dyra energikällor vill antagligen satsa på kärnkraft. Rent, effektivt, billigt. Alla håller inte med. Erfarenheterna hittills får många att känna oro. Om inte för egen del så för kommande generationer. Är slutförvaringen säker eller ställer vi till med något farligt?
Men möjligheten finns att bygga ut kärnkraften. Den dag solen slutar skina för gott och vinden slutar blåsa så kan kärnkraft vara det enda återstående alternativet. I den mån det behövs då.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
