Var på er vakt
Alla behöver bidra till en ökad civil beredskap på Åland.Men påtryckningar från Sverige lyfter andra perspektiv på vad presidenten egentligen sa.
”Säkerheten befästs och säkerställs i vardagen. Därför vill jag uppmana var och en av er att delta i diskussionen om vad som kan göras på Åland för att öka säkerheten”, sa presidenten.
Dessa meningar har varit i fokus sedan lagtingets öppnande i fredags – som en presidents bokslut för Åland. Modigt, tydligt och bra var omdömet om talet och Sauli Niinistös tid som president. En president som stått stadigt när det blåser, inte minst sedan Rysslands attack på Ukraina och svängningen i Natofrågan.
Uppmaningen kan definitivt tolkas som ett ”var inte naiva” eller ”var på er vakt” med en överlämning till Åland och åländska politiker att själva definiera sina svagheter, att se över den civila beredskapen och – som avgående lantrådet Veronica Thörnroos förde fram – den mentala resiliensen. Desinformation och rena cyberattacker kan bli en allt större del av vardagen.
Men det blev också en uppmaning att inte ställa till bekymmer i onödan.
På den efterföljande presskonferensen inledde presidenten, innan några frågor ställts, med en egen retorisk fråga.
”Är det riktigt just nu att avsluta fredsavtal – då vi inte har många avtal kvar? Fredsavtal är mycket tunga avtal.”
Uppmaningen är naturligtvis riktad mot kraven på att stänga det ryska konsulatet, vilket då skulle bryta överenskommelsen i fördragen från 1940 och 1947 och som förnyades 1992 efter Sovjetunionens fall. Förutom sedvanlig administration på ett konsulat innebär det rätt att övervaka demilitariseringen. Expertisen är enig om att en ogiltigförklaring av delar av avtalet är en provokation som Ryssland sannolikt skulle svara på.
Det är Niinistö själv som begärt en utredning av juridiken kring Ålands demilitarisering. Juridik är normalt sett skarpa linjer – medan presidenten själv låter en del frågor hänga i luften.
Samtidigt är han tydlig med att han inte vill se några egentliga förändringar i demilitariseringen.
Men i stället för att hänvisa till rysk lynnighet, som en modernare form av finlandisering, så medger han att Sveriges önskemål i frågan är av större vikt. Han till och med nickar bifall till Hufvudstadsbladets uppgifter om att det skulle vara rent av skadligt för relationerna västerut.
Förutom det uppenbara att Sverige vill ha så lite rysk aktivitet som möjligt i norra Östersjön (till exempel drönarna runt Forsmarks kärnkraftverk) – och att Åland historiskt är av militärstrategiskt intresse för Sverige – så finns det en hel del känslig infrastruktur att vara rädd om.
I tider av hybridkrigföring, med attentaten mot gasledningarna Nordstream och Balticconnector tätt inpå, är det svårt att kringgå Sveriges tradition av mycket avancerad signalspaning, både i luften och på nätet – som är en viktig kugge för västländernas underrättelsearbete. Den största delen av datatrafiken från Finland går via ett fåtal kablar till Sverige och vidare till resten av världen, men även en övervägande del av rysk elektronisk utrikestrafik tar samma väg. Att Sverige, på västvärldens vägnar, filtrerar dessa kommunikationer är något som länge irriterat Ryssland.
En djupare störning på detta kan få stora konsekvenser på många plan, men framförallt för Natos underrättelsearbete och det nordiska bidraget till det.
På frågan kring hybridkrigföring i form av sabotage – och om det finns anledning att skicka militär förstärkning – nämnde presidenten ett nära samarbete med att utveckla tekniker för hur man kan skydda sig. Men han säger också att man bör gå vidare i relationerna till Helsingfors med en positiv attityd till framtiden, och att han hört av reservister att det finns mycket man vill göra. Och vad vill Åland själv göra för att förbättra säkerheten?
Så avtal ska hållas. Punkt.
Men det är också en allt tydligare svängning åt att be Åland att inte ta sin militära status för given på samtliga plan.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.