SÖK
MENY
Vår tids konflikter kräver breda lösningar
Finland har nu beslutat om vilka jaktplan som ska ersätta de gamla. Men för Finland som för alla andra demokratiska länder gäller det att förhålla sig till fler hot än de rent militära.
8,4 miljarder euro: så mycket satsar Finland på de nya jaktplanen som ska beställas från USA. Kostnaden fördelas sig enligt Hufvudstadsbladet på 4,7 miljarder för själva planen, radar- och värmesökande jaktrobotar för drygt 750 miljoner, samt reservdelar, utbildningsmaterial och service under åren 2025–30 för 2,9 miljarder.
Finland valde alltså ett amerikanskt plan, F-35, i stället för svenska Gripen. Många vill se beslutet som ett sätt för Finland att närma sig Nato.
Svenska folkpartiets ungdomsförbund Svensk ungdom gick i går ut och sa att det nu vore en naturlig sak för Finland att ansöka om Natomedlemskap. ”Eftersom Finland redan samarbetar mycket med organisationen ligger det i Finlands intresse att också sitta vid de bord där besluten fattas. Ett Natomedlemskap tillsammans med ett trovärdigt och fungerande försvar tryggar Finlands säkerhet”, skrev förbundsordförande Frida Sigfrids i ett pressutskick.
Frågan om ett Natomedlemskap och Finlands säkerhet i bredare bemärkelse har fått ytterligare aktualitet av Rysslands pågående truppförstärkningar vid gränsen till Ukraina. Alexander Vindman, fd överstelöjtnant i USA:s armé, skrev nyligen i New York Times att Ukraina under de gångna 30 åren kommit långt på väg mot en demokratisering. ”Efter sex presidenter, två revolutioner och många våldsamma protester har Ukrainas befolkning skickat ett tydligt budskap som speglar den mest fundamentala av de amerikanska värderingarna: de är redo att strida för grundläggande rättigheter och mot auktoritärt förtryck”, skriver han.
Enligt Vindman skulle ett blomstrande Ukraina som understöds av USA göra ett auktoritärt Ryssland till en omöjlighet på lång sikt och kanske även förmå ryssarna att kräva en övergång till demokratiskt styre också i sitt land.
Vindman pläderar alltså för ett aktivt och tydligt stöd till de demokratiska krafterna i Ukraina. Och på sikt är det bara Ukrainas och Rysslands egna befolkningar som kan säkra en demokratisk och fredlig utveckling i regionen. Brittiska The Independent skriver på ledarplats att G7-ländernas ministrar måste vara tydliga med att de demokratiska länderna skulle stödja Ukraina i att göra en eventuell ockupation alltför kostsam att upprätthålla. ”Det mest effektiva sättet att bemöta Rysslands president är att varsamt uppmärksamma honom på de många sätt på vilka en invasion skulle strida mot hans egna intressen”, skriver tidningen.
Informationskrigföring är ett växande hot mot demokratin globalt, och inget demokratiskt land har råd att bortse från det. Ryssland brukar beskriva revolutionen i Ukraina 2014 som en fascistisk kupp och riktar cyberattacker mot landets regering, militär och kraftnät. Rysslands inblandning i Donald Trumps presidentvalskampanj 2016 är känd. Trots det fortsätter Ryssland med sin aktiva manipulation och spridning av desinformation.
I går tisdag hade Finlands president Sauli Niinistö ett telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin. Enligt presidentkansliet hade Niinistö uttryckt sin oro över det spända läget och betonat vikten av att hitta en diplomatisk lösning. Han framhöll även Helsingforsandan, som avser stämningen då Helsingforsdeklarationen undertecknades vid den europeiska säkerhetskonferensen år 1975. Slutdeklarationen från Helsingfors pläderar för suverän jämlikhet, okränkbarhet av gränser, fredlig lösning av meningsskiljaktigheter, samarbete mellan stater och respekt för mänskliga rättigheter.
Allt detta är oändligt behövligt och efterlängtat. De nya jaktplanen är ett sätt för Finland att visa att man är redo att betala priset för ett eget försvar, som icke-Natoland. Men Finland behöver samtidigt vara med och stöda de goda krafterna på marken i Ukraina, Belarus och övriga konflikthärdar, just för att nå de mål som nämns i Helsingforsdeklarationen.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
