SÖK
MENY
Varför i hela friden slängs ull?
Gigantiska mängder ull slängs i Finland – och på Åland, varje år. Det är ett resursslöseri utan dess like. Men i takt med att hemstickat blir allt populärare, intresse för inhemska råvaror ökar och man hittar fler användningsområden för ullen så kanske vi kan vända trenden.Samma gäller även andra naturfibrer, där vi sitter på en uppsjö av mångsidiga materialrikedomar.
Det hemstickade plagget har utsetts till årets julklapp i Sverige 2022. Det följer en trend som verkar ha uppstått under coronapandemin där det traditionella hantverket fick ett uppsving. Mönstret till den populära finlandssvenska Strömsötröjan exempelvis, som skapades 2020, har laddats ner 1,5 miljoner gånger. Garnbutiksägare vittnar om ökad efterfrågan och sociala medier fylls av stickmönster och nydanande modeller.
Och det är väl på tiden.
Vi får hoppas att det även innebär ett uppsving för den inhemska ullindustrin. Som läget ser ut just nu i Finland slängs uppskattningsvis 70 procent av alla fårull som klipps. Cirka 100 000 ton tillvaratas för förädling, men det är inte en särskilt lönsam affär. Fårägare vittnar om dyra transporter och långa väntetider. Inte finns det heller något storskaligt tvätteri i Finland, utan tonvis med ull fraktas till England och tillbaka.
”Jag har hört att man kan få vänta två år på att få tillbaka sina garn från spinnerierna.”
Det säger Ulrika Dahlberg som är projektledare för Lantbruk 2.0 vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg, Ekenäs. Projektet lyfter fram hållbara lantbruksnäringar där cirkulär ekonomi och klimatåtgärder står i fokus. Att få till en hållbar och lokal ullproduktion är ett av målen.
Novia har inom ramen för detta nyligen lanserat en kursmodul som går igenom produktionskedjan för ull och andra lokala rikedomar, som spånadslin, fiberhampa, nässla samt våtmarksväxter som vass och säv.
”(De är) gamla växter som använts för att producera kläder, byggnadsmaterial, korgar, handdukar och annat vi behövt i vardagen. Kunskaperna om hur man odlar och använder dessa material har hållit på att gå förlorade, efter att syntetiska material och industriell tillverkning av kläder och andra förnödenheter tagit över. Nu, i och med en större medvetenhet om klimat, miljö och rättvisa arbetsförhållanden (behövs), nya odlare av fiberväxter, samt ett nätverk av uppköpare, förädlare och försäljare skriver Novia på sin hemsida.
Vi sitter nämligen på en hel uppsjö av inhemska naturmaterial som har varierande, smarta och mångsidiga användningsområden. Ta bara ull som exempel. Den kan användas, förutom till att sticka kläder, till fyllnadsmaterial i möbler, kuddar och täcken samt som byggnadsisolering. Den kan spridas på odlingar som marktäckare och man kan tillverka pellets av smutsig eller tovad ull som kan fungera som gödsel, då den innehåller kväve, fosfor och kalium. Ull innehåller även lanolin som kan användas inom skönhetsvård och medicin.
För visst är det ju tragiskt att en så användbar råvara som ull slängs bort i drivor.
Men attityderna håller på att förändras, även på Åland. I somras tog Ålands slöjd & konsthantverk initiativet till en temahelg kring ull på Ålands landsbygdscentrum med syftet att inspirera både producenter och hantverkare. Det skedde i samarbete med Ålands fåravelsförening.
”Vi hoppas på ett nätverk mellan hantverkare och producenter. Det går att beställa ull direkt från fårägarna, till och med när den är på fåren fortfarande”, säger Annette Häger-Ahlström från föreningen till Nya Åland.
Evenemanget var välbesökt, vilket visar på att det finns en plattform för att utveckla ullproduktion och -användning på Åland. Ett bra första steg är kanske att lära sig sticka en tröja – i åländskt garn – för att sedan ge bort som årets julklapp. Eller köpa en av en lokal hantverkare. Det är både värmande och resurssmart, samt väldigt trendigt.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
