DELA
Foto: Jonas Edsvik
Om det skulle bli totalförbud på snusimport är risken att de åländska snusarna övergår till cigarettrökning, vilket går stick i stäv med Ålands ambitioner om att bli rökfritt redan 2030.

Varför så hård linje mot snus och inte cigaretter?

Social- och hälsovårdsministeriet vill förbjuda privatimport av snus till Finland. Helt genomtänkt verkar förslaget dock inte vara.

Användningen av tobaks- och nikotinprodukter i Finland ska upphöra till 2030. I praktiken betyder målet att mindre än 5 procent av den vuxna befolkningen använder tobaks- eller nikotinprodukter dagligen år 2030. Det är regeringens vision. En arbetsgrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet har i dagarna utkommit med 35 åtgärdsförslag för att denna målbild ska bli verklighet. Ett av förslagen är totalförbud av snusimport för privatpersoner.

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström protesterar i både finländska och rikssvenska medier mot förslaget och menar att det ökar risken för smuggling och nya svarta marknader.

”Våra myndigheter ska inte behöva jaga snusdosor så länge privatimporten sker enligt nuvarande regler”, skriver han i ett pressmeddelande.

Snusandet i Finland blir allt populärare, trots att snusförsäljning är förbjudet i Finland och resten av EU sedan 1995. Snuset som används importeras privat från Sverige, som fick undantag från EU-reglerna och har en stark snuskultur och tillhörande lobby.

Man kan förstå att Finland vill begränsa medborgarnas tillgång till ytterligare en tobaksprodukt, förutom den som redan finns på marknaden. Men lite skevt blir det. Varför totalförbjuder man inte både cigaretter och snus i så fall?

Varken snus eller cigaretter är bra för hälsan. Det borde vara en allmän kunskap idag. Men där hälsoriskerna med snus endast drabbar den enskilde användaren, så drabbar rökande också personer i omgivningen genom så kallad ”passiv rökning”.

Det ska också tydliggöras här att Sverige och Finland har lite olika inställning till forskningen kring just snusets hälsofarliga aspekter. På THL:s hemsida står det exempelvis formulerat att ”snus innehåller cancerframkallande ämnen”, medan det på folkhälsomyndighetens står att ”sambandet mellan snusning och cancer är inte helt klarlagt”. Det råder alltså inte finsk-svensk koncensus på forskningen, vilket säkert också bidrar till att man har lite olika syn på snus i de bägge länderna. Båda myndigheter gör dock klart att snus kan ge permanenta skador i munnen och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes.

För Åland blir det drabbande att befinna sig mittemellan det svenska och finländska förhållningssättet. Även på Åland finns förstås visionen om ett tobaksfritt samhälle, med målbilden 2040, men vi har en lägre andel rökare jämfört med snusare, alltså omvänt läge jämfört med resten av Finland. Andelen regelbundna rökare var sju procent på Åland 2021 och de regelbundna snusarna uppgick till åtta procent. Om det skulle bli totalförbud på snusimport är risken att snusarna övergår till cigarettrökning, vilket går stick i stäv med Ålands ambitioner om att bli rökfritt redan 2030.

Finlands åtgärdsförslag riskerar alltså i förlängningen att skapa ett större folkhälsoproblem på Åland, ifall ett snusförbud skulle skapa fler cigarettrökare. Märkligt är det också att det så kallade vita snuset, alltså en nikotinsnusprodukt utan tobak, i Finland klassas som läkemedel och är än mer begränsat vid import än vanligt snus. Nikotin är även det skadligt och kan ha negativa hälsoeffekter på bland annat hjärta och kärl, men i proportion till snus och tobak är ”vitt snus” det mindre farliga alternativet.

Det råder alltså en lite omvänd folkhälsoproportionalitet gällande de nuvarande tobaks- och nikotinsreglerna i att cigaretter kan köpas fritt, tobakssnus kan importeras i begränsad mängd och nikotinsnus importeras enligt ännu strängare läkemedelsregler.

Det tål att upprepas. Både tobak och nikotin är hälsovådligt. I ett idealt folkhälsosamhälle skulle ingetdera användas. Men i ett idealt folkhälsosamhälle skulle heller ingen äta socker eller processad mat.

Åtminstone borde det finnas en proportion mellan de lagar och förordningar som styr tobaks- och nikotinanvändningen och de olika produkternas skadeeffekter. Med ett sådant tänk blir det skevt att totalförbjuda snus och fortsättningsvis tillåta cigaretter.