SÖK
MENY
Vem väljer Petteri Orpo?
Just nu varvar alla upp, vässar argumenten, mjukar upp smilbanden, men redan om tre månader vet vi resultatet i riksdagsvalet.Som det ser ut nu går Petteri Orpo och Samlingspartiet med stadiga steg mot statministerposten, men det förutsätter att han inte spottar ur sig några grodor längs vägen.Frågan som redan nu bör ställas är: vilka partier vill Orpo regera med?
Den 2 april är det riksdagsval i Finland. I Yles senaste gallup från december får Samlingspartiet ett stöd på 24 procent, partiet har legat i topp sedan maj 2021 och marginalen har länge varit övertygande. Just nu ligger SDP tvåa på 18,9 procent, följt av Sannfinländarna på 17,4 procent.
Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo ligger alltså bra till som statsminister nästa mandat-period, men då gäller det att han en gång för alla lär sig hålla tand för tunga. Inför förra valet ställde han sig negativ till att det behövdes mer personal inom vården – ett ställningstagande som många ser som orsaken till att partiet förlorade.
Strax innan jul uttalade sig Petteri Orpo om försvarsminister Antti Kaikkonens (C) föräldraledighet. Petteri Orpo förstod inte varför ministern nödvändigt behöver vara föräldraledig två månader nu, innan valet.
Så kan man förstås tycka. Men är man statsministerkandidat för ett parti som hävdar att man är för jämställdhet och en jämställd familjepolitik och behöver locka framgångsrika, välutbildade kvinnor är det kanske inte så smart att uttala högt.
Om Petteri Orpo lyckas hålla tungan i styr och inget oförutsett händer (sannolikheten för det är noll, det händer alltid saker i valtider och med tanke på det osäkra världsläget kan man vänta sig en än mer turbulent kampanj) har han statsministerposten som i en ask.
Frågan är vem han ska regera med. Samlingspartiet kommer inte att få egen majoritet och Finland kommer helt säkert ha en majoritetsregering.
Centerns stöd fortsättningsvis är historiskt lågt, nu är man nere på 9 procent. Annika Saarikko lyckas knappast mirakulöst vända den trenden utan Centern väntas gå i opposition. (En relevant fråga är också vem som skulle vilja ha med dem i en regering efter deras utspel den här perioden.)
Sannfinländarna ligger trea just nu och ser man enbart på den politiska skalan kan man ju tro att det är Samlingspartiets förstahandsval som regeringspartner. Frågan är om man hittar en gemensam politik? Sannfinländarna har fortsatt sin linje som invandrarkritiskt och som motståndare till klimatåtgärder. Det här kolliderar med Samlingspartiet, som ser att landet behöver mer invandring för att klara sysselsättningen. Samlingspartiet ser den gröna omställningen som en möjlighet. Den här mandatperioden har Samlingspartiet låtit bli att stöda flera av Sannfinländarnas interpellationer, både om invandring och exempelvis sänkt bränsleskatt. Det ger en hint om att här finns vitt skilda ståndpunkter.
Kvar finns Socialdemokraterna av de stora partierna och så Gröna som är de starkaste av de små partierna. Ser man historiskt på saken har Finland en tradition av breda regeringsbaser präglat av politiska kompromisser. Det betyder också att allt är öppet fram tills att valresultatet – och regeringsförhandlingarna – är klara.
Det för oss in på det som kommer prägla både valkampanjen och regeringsförhandlingarna, nämligen tre s: statsskulden, sysselsättningen och sparbetingen.
Den här mandatperiodens utmaningar, pandemin och Rysslands krig mot Ukraina, med alla tillhörande följder, har lett till att Finland nu har en statsskuld och en offentlig ekonomi som måste hanteras. Ser man enkelt på det går det att göra genom att sänka kostnaderna eller öka intäkterna. Verkligheten är ofta mer komplicerad och kräver en palett av åtgärder.
Regeringen Marin har lyckats med målsättningen att nå en sysselsättning på 75 procent den här mandatperioden. Det är bra. Men alla vet att det inte räcker. Sysselsättningsgraden måste öka ytterligare.
I oppositionens skuggbudgetar som kom under hösten finns många sparförslag, bland annat om att skrota det för Åland och sjöfarten så viktiga bemanningsstödet. Stödet brukar vara upp till diskussion i regeringsförhandlingarna, men hittills har de många goda argumenten för stödet hållit kritikerna stången.
Med valkampanjen framför oss är det ännu vanskligt att sia om vilka politiska kompromisser som kan bli nästa regerings politik, men med tanke på utgångspunkten blir det helt säkert tuffa förhandlingar. Även den mest optimistiska bör inse att det ekonomiska läget för Finland inte tillåter några sötebrödsdagar, frågan är snarare hur mycket bark – och av vilket slag – som ska blandas i bröddegen.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
