SÖK
MENY
Veton mot vindkraften
Åländska kommuner kan få sista ordet om havsbaserad vindkraft. Men vindkraftentreprenörernas finansiärer har det verkliga vetot.När bordet väl blivit dukat i Norrhavet kan de redan äta gratis hos grannen.
I den Åland Gallup som publicerades i gårdagens Nyan hade Obunden samling ställt frågan ”Vad tycker du om satsningen på havsbaserad vindkraft i Norrhavet?”. Obundna är det enda partiet som sagt nej till projektet.
Av gallupen, med 583 svarande, framgår att det finns en stark majoritet för havsbaserad vindkraft i Norrhavet. Stödet är starkast i de kommuner som då inte får en vindkraftspark i blickfånget (i Jomala och Mariehamn säger två av tre ja). Även i de fem kommuner på vars vatten vindkraften planeras är ja-sägarna fler än nej-sägarna.
För tre veckor sedan kunde Nyan berätta att vice lantrådet Harry Jansson (C) svängt i frågan om att landskapet med lagstöd skulle kunna tvinga kommunerna att upplåta vatten för vindkraftsparkerna. Kommunerna behövde vara med på tåget eftersom en centralstyrd process vore dömd att misslyckas, sa han. De fem kommunerna har då i praktiken vetorätt kring energiproduktion i sitt eget område.
När Nyan sedan frågade de fem fullmäktigeordföranden hur vindarna blåste i kommunen blev det tydligt att man tolkade opinionen som mycket skeptisk till projektet. En förutsättning för att säga ja skulle, enligt alla fem kommuner, vara att de själva får behålla fastighetsskatten.
Pengarna talar, men de initiala svaren ska nog ses som ett första förhandlingsutspel.
Vilka parter som i slutändan ska förhandla fram den åländska dealen återstår att se. Det finns ingen garanti för att det kommer ske under kommande mandatperiod. Det enda som troligen går att göra med kort tidsram är att stänga alla dörrar för projektet.
Under tiden pågår en smått unik rörelse på Åland. OX2 och Ilmatar har tidigt gjort bedömningen att ålänningarna behöver influeras i frågan. Projektering på andra platser innehåller inte köpta reklampelare eller en platschef som kallar sig ö-ambassadör.
De båda intressenterna har i rask takt knutit till sig personal och partner (främst Ålandsbanken) vars nätverk når många stolar i både landskapets tjänstemannastab och i lagtinget.
Lobbyism och transparens kring processerna är stundtals svåra att skilja på. I morgon ska till exempel allmänheten få ta del av en regionalekonomisk bedömning som Ilmatar låtit konsultjätten Ramboll göra, baserad på datan från sina två åländska projektområden. Enligt tidigare besked handlar den om samhällseffekterna, från vindkraftverkens projektering till avveckling. Även sysselsättningseffekten i olika verksamhetsområden granskas.
Den bild som målas upp kommer naturligtvis vara positiv för Åland. Tro inget annat.
Åland framstår onekligen som ett mycket viktigt område för de båda vindkraftsexploatörerna. Men än så länge har de inte spenderat särskilt mycket pengar i sammanhanget. Ilmatar Offshores bokslut för 2022 visade på kostnader för 500 000 euro.
Under förutsättning att landskapet inte abrupt stänger dörren så avgörs allt i kraftbolagens slutliga investeringsbeslut. Det som ger lägst kostnader och störst bidrag hamnar först i kön.
Betänk att det inte är de lokala sympatiska företrädarnas plånbok som bestämmer. Ålandsbankens fonder räcker inte heller till mer än en del av vindmöllorna. Det är internationellt storkapital som dominerar. För två veckor sedan fick bolaget Skyborn Renewables tillstånd att bygga 51 vindkraftverk i vattnen utanför Gävle. Bolaget har huvudkontor i Tyskland och ägs bland annat av Förenade Arabemiratens investeringsfond och ett multinationellt investmentbolag.
OX2 säljer löpande vidare sina projekt till olika intressenter och behåller om möjligt driften. Men aktörer som landskapet förhandlar med lär bytas ut och den åländska juridiken kan ifrågasättas.
Samtidigt har många bolag inom förnybar energi motvind för tillfället. Flera aktörer har fått avbryta projekt då kostnadskalkylen inte längre håller. I Storbritannien floppade staten nyligen helt med att auktionera ut ett stort vindkraftsprojekt. Inga utvecklare var intresserade. Subventionerna ansågs för dåliga, samtidigt som investeringskostnaderna stiger med räntorna.
Kalkyler för havsbaserad vindkraft tar höjd för flera länder på samma marknad – Östersjön och Bottenhavet – med skilda sätt att hantera faktorer som nätkapacitet, tillstånd, avgifter, skatter och anslutningspunkter. Dessutom med olika priszoner för elen. Det blir ett ytterst delikat navigerande för Åland att hitta rätt nivå i det sällskapet och komma ut som vinnare.
Därför behöver kommuner och landskap snabbt visa en enad front – och sannolikt kommer några hundra boende på norra Åland trots allt köras över om det blir för mycket lokala kastvindar.
Uteslut sedan inte nya kompromisser.
Det räcker med att titta på projektområdena. Vågskär heter det nordligaste. Det ligger i direkt anslutning till åländska Stormskär, men i finsk ekonomisk zon norrut och är Ilmatars trumfkort att spela ut i framtida kalkyler. OX2:s projekt Noatun Norra ligger mot samma territorialgräns.
Om Åland vill ha första tjing på vindkraften kan inte villkoren avvika för mycket från fastlandet, annars kan fem kommuner få den omdebatterade utsikten – men stå helt utan intäkterna.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
