Vi är rika – men på klimatets bekostnad
De åländska hushållen släpper ut mest koldioxid i hela EU.
Vi är inte villiga att dra ner på vår levnadsstandard, men sedan den 3 april i år lever vi på lånade resurser.
I Norden ser vi oss gärna som förebilder för miljövänlighet och klimatsmarthet. Men i en forskningsrapport från Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet framkommer det att Ålands koldioxidavtryck relaterat till hushållet är högst i hela EU.
Sanningen är att hela Finland fick ett pinsamt dåligt resultat i forskningen. Polen ses sällan som en förebild i klimatpolitiken, men i de polska områden med störst koldioxidavtryck var avtrycket ändå avsevärt mycket mindre än i de finländska områden med minst avtryck.
Nu är det förvisso enbart koldioxidutsläpp som är kopplade till hemmet som räknas med i rapporten, men faktum kvarstår att utgående från den karta som tagits fram i rapporten är koldioxidavtrycket i största delen av Finland lika stort som i Belgien, Nederländerna och Tyskland – länder som är mycket mer tätbefolkade och har mycket större städer än Finland.
Overshoot day , den ekologiska skuldens dag, är den dag då jordens befolknings genomsnittliga ekologiska fotspår överskrider vad jordklotet förmår uthärda under ett år. I år infaller den globala ekologiska skuldens dag den 2 augusti, vilket är sex dagar tidigare än i fjol. Efter det lever vi på lånade resurser från nästa år.
För Finland inföll dagen redan den 3 april. Det är för att vi i det här landet använder nästan fyra gånger mer naturresurser än vad som är hållbart. Över trettio grupper och föreningar i Finland som är aktiva i omställningsnätverket Transition Network har tillsammans kommit på en utmaning för att skjuta fram den ekologiska skuldens dag. I den utmaningen konstaterar man att ansvaret för att lyckas med det framför allt måste ligga hos rika länder som Finland.
Vår välfärd grundar sig på överkonsumtion och överbelastning av naturen och dess resurser.
Vi är rika. Vi bor stort och glest. Och vi är inte villiga att dra ner på vår levnadsstandard. Men att fortsätta leva på samma sätt som vi alltid gjort är inte moraliskt försvarbart när Sverige, med de mest lika villkoren av alla länder som undersökts i forskningsrapporten – glesbefolkat och breddgrader som kräver uppvärmning av husen under större delen av året – släpper ut mellan fyra och fem ton mindre koldioxid per person i hushållsrelaterade utsläpp.
Anledningen till det ligger till stor del i att man i Sverige använder sig mer av förnyelsebara källor till sin elproduktion än Finland. Vår elblandning är dessutom mer kolintensiv än Sveriges.
Att tänka att vi kan använda jordens resurser så länge de finns kvar och under tiden jobba på att utveckla mer miljövänliga alternativ till kolkraften räcker inte. Att i väntan på gröna lösningar fortsätta leva som vi gjort fram tills i dag räcker inte. För klimatet har inte tid att vänta.
Smältande poler har mer långtgående konsekvenser än att isbjörnar drunknar. FN:s flyktingorgan UNHCR räknar med att det år 2050 kan finnas en miljard klimatflyktingar i världen. År 2014 tvingades drygt 26 miljoner människor på flykt till följd av naturkatastrofer.
Vårt levnadssätt är bevisligen inte hållbart. Och att släppa ut mest koldioxid kopplat till hushållet i hela EU är inte moraliskt försvarbart.
Förhoppningsvis blir de nya siffrorna en väckarklocka.