SÖK
MENY
Vi behöver mer arbetskrafts-invandring – inte mindre
Sveriges skärpta krav för arbetskraftsinvandrare kan bli jackpott för Åland. Det var kontentan i en insändare av Aino Waller för ett par veckor sedan. I teorin skulle det kunna bli precis som Waller tänker sig. Men tyvärr ser Finland ut att följa Sveriges exempel, tvärtemot vad finländarna och företagen själva vill.
De svenska regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har tillsammans med stödpartiet Sverigedemokraterna drivit igenom höjda krav för personer från utomeuropeiska länder som vill jobba i Sverige. Försörjningsgraden – alltså hur mycket pengar man måste tjäna per månad – ska nu motsvara 80 procent av den svenska medianlönen, drygt 2 700 euro. Annars ska man inte få förnyat uppehållstillstånd i Sverige.
Det leder förstås till att en del människor tvingas, men också väljer att, lämna Sverige. De nya reglerna skapar en otrygghet som leder till att människor söker sig till platser där de känner sig välkomna. Och varför då inte till ett Finland i stort behov av arbetskraft och där en minoritet dessutom pratar samma språk?
Enligt en enkät som Centralhandelskammaren i Finland gjorde i början av året uppgav 75 procent av de tillfrågade arbetsgivarna att de upplevde problem med rekrytering.
”Det är svårt att presentera ett exakt behov av utländsk arbetskraft, men på årsnivå talas det om tiotusentals invandrare”, skrev Elina Pylkkänen, understatssekreterare vid Arbets- och näringsministeriet, i en kolumn i våras.
Men Finland ser ut att följa det svenska exemplet. Inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) meddelade för ett par veckor sedan att medborgarskapskraven ska skärpas. Mer specifikt gäller förslagen kraven för boendetid, oförvitlighet (brott) och försörjningsförutsättning. Alltså i princip samma kriterier som har skärpts i Sverige.
I framtiden ska man ha bott åtta år i landet innan man får göra det nya medborgarskapstestet (en höjning från dagens fem år). Också försörjningsgraden ska skärpas från dagens nivåer (minigräns 1 300 euro) innan man ens kan få förnyat uppehållstillstånd. Där finns ännu inga föreslagna summor. Anmärkningsvärt är att en människa som blir av med jobbet bara har tre månader på sig att hitta ett nytt – annars måste man lämna landet.
Visst är det så att en del människor kommer att fastna i det här regelverket. Men redan det att kraven skärps, och vad de signalerar, riskerar att skrämma bort människor som är beredda att flytta för att skapa en bättre framtid för sig och sina familjer.
Reglerna är förstås inte helt entydiga – det finns snabbfiler och speciallösningar för att locka viss sorts arbetskraft till Finland. För Finland vill locka utövare av högkvalificerade yrken. Men till exempel kravet på att bo åtta år i Finland innan man får bli medborgare och därmed bli en fullvärdig medlem av samhället lär säkert avskräcka. Själva signalen om att man ska leva nästan ett årtionde innan man får sitt medborgarskap stärker knappast heller integrationen och känslan av inkludering.
Det gäller inte bara läkare och ingenjörer. Svenska Yle intervjuade för en månad sedan Thomas Stendahl, vd för ett företag som producerar komponenter för industrin. Han vittnar om att efterfrågan på produkterna har ökat, men att det redan nu är mycket svårt att få tag i människor som kan jobba med tillverkningen.
”Vi behöver inte doktorer, vi behöver inte licentiater. Vi behöver folk som jobbar på fabriksgolvet och behovet är stort”, sade han till Yle. Det finns många andra i liknande situation.
Finländarna tycks dessutom generellt vara positiva till arbetskraftsvinvandring. Enligt Näringslivsdelegationen Evas undersökning från i våras anser finländarna att arbetsinvandring behövs eftersom befolkningen både åldras och minskar. Det är första gången i undersökningens 25-åriga historia som över hälften är positiva till arbetskraftsinvandring.
Så man kan fråga sig vilka de här reglerna är bra för. Det är många sektorer som har arbetskraftsbrist och behoven är i storleksordningen tiotusentals. De nya förslagen gynnar varken arbetsgivare eller potentiella arbetstagare och fler finländare än någonsin ser behovet av arbetskraftsinvandring.
De nya reglerna riskerar dessutom att försätta människor i en ännu starkare beroendeställning till arbetsgivare – en farlig utveckling för arbetstagares säkerhet och deras möjlighet att påverka sin egen situation.
Att skärpa kraven, speciellt samtidigt som grannländerna gör det samma, är faktiskt en riktigt usel idé.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
