SÖK
MENY
Vi måste bryta mönstret – alla åtgärder måste in
Stryptag, sparkar, hot och tusentals textmeddelanden.För många kvinnor är det fortsättningsvis en del av vardagen här i ”Världens lyckligaste land”. Det måste få ett slut. Vi måste bryta mönstret.
I nyhetsflödet från öster, mitt mellan ystra Stubb-hyllningar, KAJ-hyllningar och lyckligaste-landet-i-världen-igen-hyllningar, kilar de sig in: de återkommande nyheterna om våldsdåd i relationer. Det är känt att Finland finns på topplistan även här, men tyvärr i helt fel ända av skalan. Dödligt våld i nära relationer är klart vanligare hos oss än i de övriga nordiska länderna och ungefär en tredjedel av de finländska kvinnorna har någon gång utsatts för fysiskt våld av en partner.
Siffrorna för Åland är snarlika. År 2017 gjorde landskapsregeringen och Åsub en enkätundersökning gällande förekomsten av våld i nära relationer på Åland. Enkäten var ett led i att förverkliga och implementera Istanbulkonventionen, alltså Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och mot båda kön i nära relationer. Resultatet visar att var tredje kvinna och var femte man (36 procent av kvinnorna och 20 procent av männen 18–79 år) någon gång i sitt liv varit utsatta för våld i nära relation.
”Oavsett våldsform var kvinnor mera utsatta än män och ju grövre våld desto större utsatthet”, skriver landskapsregeringen.
Låt oss saxa lite ur Nyans eget arkiv från den senaste tiden:
”En man i trettioårsåldern döms till 28 dagsböter på totalt 392 euro för två fall av lindrig misshandel. Offret var hans fästmö. Vid ett tillfälle hade han lagt krokben för henne och tryckt henne till golvet. Vid ett annat tillfälle grep han hennes handleder och tryckte sin hand eller arm mot hennes hals.”
”Misshandeln inträffade 2021. Mannen slet en kvinna i armen, knep hårt över hennes hand, sparkade mot henne och bröt upp hennes arm mot ryggen. Misshandelsförsöket skedde 2023 på en gata i Mariehamn. Då hade mannen enligt åtalet kört mot kvinnan med så hög fart att hon blev tvungen att hoppa undan i sista stund för att inte bli påkörd. Mannen hade signalerat med tutan precis innan det hände.”
”En man som misshandlat sin hustru döms att betala 18 dagsböter på totalt 468 euro. Enligt åtalet hade han tagit ett stryptag om hennes hals så kraftigt att hon inte kunde andas, slagit henne flera gånger i huvudet och ansiktet och sparkat henne två eller tre gånger i ansiktet.”
”En man döms i Ålands tingsrätt för att vid två tillfällen brutit mot det besöksförbud han har fått gentemot en kvinna. Under två tillfällen hösten 2022 kontaktade han kvinnan via sms med innehåll som ”inte varit sådan saklig kontakt som tillåts inom ramen för besöksförbudet”, skriver tingsrätten i domen.”
Exemplen ur arkivet kunde vara många fler. Så nej, det handlar alltså inte om enskilda fall utan om mönster vi måste göra något åt. Lagom till årets Internationella kvinnodag, den 8 mars, satte biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen ner foten och kräver förändring på lagnivå. Han skriver i ett utskick att våld mot kvinnor och våld i nära relationer ”är ett strukturellt människorättsproblem som orsakar en chockerande mängd mänskligt lidande och smärta”. Puumalainen konstaterar också att när det gäller brott mot den personliga säkerheten bör skyddet av offret vara i fokus. Här finns det enligt både biträdande JK och expertgruppen GREVIO, som övervakar genomförandet av Istanbulkonventionen, brister i den finländska lagstiftningen. Utanför själva straffprocessen är det, enligt experterna, inte möjligt att ge offren tillräcklig med skydd.
På Åland har vi en egen ”Strategi för nolltolerans mot våld i nära relationer 2020-2030”. Där finns landskapsregeringens mål gällande nolltolerans för våld i nära relationer och strategin fokuserar på fyra övergripande områden. Det handlar om mer förebyggande arbete, att man ska bli bättre på att upptäckta våld och få fram ett starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn, effektivare brottsbekämpning, förbättrad kunskap och metodutveckling ”särskilt avseende våldsprevention med ett särskilt fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld”.
Högt ställda mål och så måste det vara. Vi skriver 2025 och tyvärr finns tecken som tyder på att vi rör oss åt fel håll, antifeministiska rörelser frodas i sociala medier och misogyna profiler får stort genomslag. Så nu måste vi göra allt vi kan, från uppdaterad lagstiftning till ökad kunskap. Om inte annat för att få våra söner att bryta mönstret och förhindra att våra döttrar blir en siffra i statistiken.
En nollvision måste vara mer än en vision, här i vår del av världens lyckligaste land.
Här kan du få hjälp
Vid akuta situationer ring nödnumret 112
Kvinnofridslinjen
Stödtelefon för dig som upplevt hot, våld eller sexuella övergrepp.
Ring +358 18 25 500
Telefonen är öppen dygnet runt.
Tallbacken
Skyddshem
Ring + 358 18 532 842
Alternativ till våld
Behandling för män med aggressions- och våldsbenägenhet i en nära relation.
Ring +358 457 529 10 41 för tidsbokning. Telefonen är öppen måndag och torsdag klockan 12-13.
Källa: regeringen.ax
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
