SÖK
MENY
Vi tar matjorden för givet
Våren står i farstun och snart inleds vårbruket på åkrarna och det påtas friskt i krukor och grönsaksland. Men hur mycket vet du egentligen om kvaliteten och livet i jordmånen i din trädgård, land eller åker? Jordhälsa är ett ord som blir allt trendigare – och allt mer livsviktigt.
Visste du att när plantor borrar ner sina rötter så prasslar det i jorden? Eller att larver som äter rötter utstöter små klickande ljud när de bryter ner fibrer? Världen under våra fötter är myllrande av liv, ett litet universum som i sin tur upprätthåller vårt eget liv.
Det cirka en meter tjocka ytlagret av jordsediment som täcker vår planet står för stora ekosystemtjänster, med hjälp av den kan vi producera 98,8 procent av vår mat och den är hem till 25 procent av jordens biodiversitet. För att inte tala om att den och dess organismer filtrerar vatten, komposterar materia och cirkulerar näringsämnen.
Utan vår jordmån skulle även klimatkrisen faktiskt varit ännu värre. Jordarna lagrar enorma mängder koldioxid, ungefär hälften av vad vi släpper ut. Det kallas koldioxidlagring. Men ju sämre jordarna mår, desto svårare blir det för dem att lagra koldioxid och utföra andra viktiga ekosystemtjänster, utöver att producera föda. Ungefär hälften av världens jordar just nu är av dålig kvalitet.
Det har förekommit nattsvarta rubriker om att all världens matjordar skulle vara borta om 60 år. Det är dock siffror som tillbakavisats av forskare, men det betyder inte att läget inte är katastrofalt dåligt. Försämringen går snabbt – och är tidskrävande att återställa.
Orsakerna till att världens jordar mår så dåligt är bland annat kemikalie-intensivt jordbrukande, skövling, för mycket mekanisk bearbetning och generellt dålig skötsel. På grund av detta förlorar vi uppskattningsvis 30 fotbollsplaner med hälsosam jordyta varje minut. FN:s livsmedelsjordbruksorganisation uppskattar att denna utveckling leder till att vi år 2050 har minskat de globala skördarna med tio procent, vilket motsvarar förlusten av miljoner av hektar odlingsbar yta.
Det positiva är att vi kanske aldrig pratat så mycket om jordmån och jordhälsa som nu. Odlingsrörelser som permakultur och regenerativ odling har satt fokus på humushalter och mull. Komposteringsintresset bland nyfrälsta hemmaodlare har även fått upp amatörernas ögon för det svarta jordguldet. På åländskt plan har även flera mer storskaliga projekt initierats på området.
Inom det cirkulära livsmedelsprojektet Hungry for Saltvik har över 100 hektar jordbruksmark runt hela ön skannats för att hjälpa jordbrukarna bättre förstå sina jordar och förbättra jordhälsan.
”För jordbrukaren är marken förstås den absolut viktigaste resursen man har”, säger Patricia Wiklund, vd för Invenire, företaget som håller i projektet, i en Youtube-video på hemsidan.
Åland medverkar även i det finländska projektet Carbon action, där målet är att främja kolinlagrande jordbruk i Finland och hjälpa jordbrukare att hitta odlingsmetoder som lagrar kol i marken och passar de rådande omständigheterna på den egna gården.
Jord är fascinerande. Om vi bara tar oss tid att titta närmare. Om du tar en mugg och fyller den med jord, kan du ha i din hand 100 miljoner livsformer. Det är häpnadsväckande. Jorden utgör bokstavligen grunden vi står på, ändå vet vi otroligt lite om den. Ett gäng forskare i Schweiz har tagit sin fascination ett steg längre, genom att försöka lyssna till vad som sker i myllan.
”Det var trummande, skrapande och klickande. Du behöver ett helt nytt vokabulär för att beskriva det”, säger forskaren Marcus Maeder till Knowable magazine.
Sorgligt nog tystnar den underjordiska orkestern exempelvis i områden som är intensivt jordbrukade eller där annan storskalig, jordpåträngande aktivitet pågår. Nu hoppas forskarna att detta nya sätt att ta del av det rika och magiska liv under våra fötter kommer göra folk mer intresserade och vaksamma kring vad vi riskerar att förlora om vi inte tar jordmånskrisen på allvar. I Schweiz har man börjat låna ut akustiska sensorer till människor som vill lyssna på tonerna av denna jordbaserade symfoni. Intresset är högt och sensorerna fullbokade. Ljuden som spelas in ska sedan sammanställas till ett bibliotek. Ett bibliotek av klickande och prasslande, av biodiversitet och processer. Ljud som upprätthåller liv.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
