SÖK
MENY
Vikten av valet i nian är orimlig
Andra stadiets utbildning – den som tar vid efter grundskolans slut – är uppdelad i två väldigt olika alternativ.Är det verkligen optimalt?
Senast i dag torde de som sökt in till Ålands gymnasium ha fått besked om de kommit in till den utbildning de önskat.
Grattis till dig som fick en studieplats!
Är det ändå inte dags också för själva utbildningssystemet att gå vidare till ett nytt skede i dess utveckling?
Grundtanken med att dela upp andra stadiets utbildning i allmänbildande gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning är förhoppningsvis att ungdomar ska få fokusera på det de är mest intresserade av.
Men i praktiken delas befolkningen upp i två läger innan de ens har blivit myndiga. Det handlar dessutom om en åtskillnad som tenderar att gå i arv. De som söker sig till gymnasieutbildningar har i större grad föräldrar med en högre utbildning än de som söker sig till yrkesutbildningar, enligt OECD:s senaste statistik.
Det känns smått absurt att de som söker sig till en yrkesutbildning måste välja ett specifikt yrke som de vill jobba med i framtiden redan innan de gått ut grundskolan, medan de som kommer in på en gymnasieutbildning får åtminstone lite mer betänketid. Det är självklart möjligt att byta stig senare i livet, men en kursändring kräver alltid någonting extra.
En bilmekaniker behöver en bilmekanikerutbildning och en läkare behöver en läkarutbildning, men varför behöver egentligen en läkare mer allmänbildning än en bilmekaniker? Handlar det verkligen om skillnader i själva arbetsbilden? Och är skillnaderna i så fall så djupgående att de verkligen kräver två vitt skilda utbildningsformer redan från femton eller sexton års ålder?
Och vore det inte bra till exempel för dem som ska bli jurister att ha satt sin fot i en rättssal innan de påbörjar de fem år långa studierna?
Att bara slå ihop de två utbildningsformerna under samma tak löser inte nödvändigtvis problemen.
I vårt västra grannland, där gymnasie- och yrkesutbildningar är mer integrerade, består skillnader mellan föräldrarnas utbildningsbakgrund bland studerandena på högskoleförberedande och yrkesförberedande utbildningar.
Dessutom handlar det även om attityder. Gymnasieutbildning har traditionellt värderats högre än yrkesutbildning, och tyvärr finns det nog fortfarande attitydskillnader till de två utbildningsformerna i samhället. Det här hänger dessutom ihop med hur olika yrken och grupper i samhället värderas i praktiken.
Men attitydförändringar bör gå hand i hand med strukturella förändringar. Är utbildningssystemet organiserat på ett så rättvist sätt som möjligt?
En möjlighet kunde vara att alla skulle ta del av en i första hand allmänbildande utbildning under andra stadiet. En bred uppfattning av begreppet allmänbildning kan dessutom omfatta praktiska kunskaper.
Det här betyder inte att yrkesutbildningar inte skulle behövas. Tvärtom, yrkesutbildningar och de yrkeskunskaper de lär ut är värda mer uppskattning. Frågan är i vilket skede av en persons utbildning som hen bör rikta in sig på en viss bransch eller ett särskilt område. Att lära ut alla yrkesutbildningar på högskolenivå kunde också bidra till att höja deras status.
Det skulle i varje fall vara mer rättvist om folk i allmänhet skulle stå inför sitt första stora karriärval vid samma tid i livet.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
