SÖK
MENY
Viktigt med ambitiösa klimatmål
Enligt finans- och näringsutskottets betänkande ska Åland sänka sina klimatambitioner, tvärtemot instruktioner från utvecklings- och hållbarhetsrådet tidigare i år. Det var oroväckande signaler från onsdagens budgetdebatt där det förekom naiva och ihåliga uttalanden om både klimatarbete och biodiversitet.
Det var i början av året som nätverket Bärkrafts utvecklings- och hållbarhetsråd bestämde sig att skärpa målbilden för Ålands klimatarbete. Man gick ut med att man ville uppnå klimatneutralitet för Åland senast år 2035 och att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 80 procent till 2030. Orsaken var den nya IPCC-rapporten som kom ut i höstas och blev en ögonöppnare för rådet, som presideras av lantrådet Veronica Thörnroos (C). På plats under mötet, där beslutet togs om att skärpa målen, fanns även flera av regeringens ministrar samt lagtingsmedlemmar.
”(IPCC) Rapporten slog fast att klimatkrisen får till följd extrema förändringar och att kraftiga, snabba utsläppsminskningar krävs. Många av de som satt i rummet insåg att när historien om vår samtid ska skrivas är det hur dagens beslutsfattare agerar i klimatfrågan som är avgörande.”
Det sade rådets huvudsekreterare Micke Larsson i en intervju med Nya Åland om mötet.
Det är lite annorlunda tongångar än de som hördes från Jörgen Petterson (C), ordförande i finans- och näringsutskottet under onsdagens debatt. Utskottets rekommendation är nämligen att Åland ska hålla sig till det som förväntas på EU-nivå, inget mer ambitiöst.
”Det handlar ändå om väldigt långt i framtiden och har kanske inte så hemskt stora praktiska konsekvenser just i detta nu. Vi är för närvarande nöjda med att hålla oss till det som EU rekommenderar då vi tror att Åland faktiskt är ett rätt hållbart samhälle så här i det stora hela.”
Vi tror? Att Åland är ett rätt hållbart samhälle i det stora hela? Det är naiva och rent ut sagt oansvariga uttalanden. Även om statistik över de åländska klimatutsläppen visar att vi är på väg åt rätt håll finns det en lång, lång väg kvar att gå. Åland släpper idag ut cirka 6,2 ton koldioxidekvivalenter per capita. Det är många ton för mycket.
Åland tycker om att marknadsföra sig som en grön ö i ett blått hav. Men en sådan marknadsföring och en sådan hög svansföring kräver ambitiösa planer och mål. Vi kan inte, och får inte, luta oss tillbaka i tron på att förändring först behöver komma ”långt i framtiden”. Efter klimatmötet i Egypten i år är det tydligare än någonsin att alla måste växla upp klimatarbetet, speciellt de länder och områden som hittills åtnjutit en större del av den fossila välfärdskakan. Det inser också allt fler även på Åland, därav upptrappningen av Bärkrafts klimatmål redan tidigare i år.
”Utvecklings- och hållbarhetsrådets beslut om nytt klimatmål för Åland innebär att riktningen och takten för Ålands bidrag till att klimatets uppvärmning kan begränsas till 1,5 grader är klargjord. Klimatmålet är nyanserat och jag uppfattar att det finns en väldigt stark beslutsamhet bland rådets medlemmar när det kommer till klimatmålets förverkligande”, sade rådets ordförande, lantrådet Veronica Thörnroos (C) i ett pressutskick i januari.
Det är märkligt och sorgligt att finans- och näringsutskottet, vars ordförande ingår i regeringskoalitionen, inte vill inse allvaret i klimatkrisen. Inte nämndes heller något om biodiversitet och artutrotning i betänkandet, något som Pettersson förklarade med att Åland nog är en ”väldigt fin plats och möjligen en rollmodell för väldigt många andra i världen när det kommer till att skydda våra arter”. Inte heller lyckades vice lantrådet Harry Jansson (C), med ansvar för klimatfrågor, i en replikväxling uppbåda något större engagemang för hållbarhetsfrågorna och var särdeles krass kring förverkligandet av en klimatlag.
Lagtingsledamoten, och tidigare klimatministern, Alfons Röblom (H) menade i sitt anförande att en trovärdig klimatpolitik påverkar vår attraktionskraft och partiet lämnade in ett ändringsförslag där man föreslår att Åland ska följa hållbarhetsrådets klimatmål, att Åland ska vara klimatneutralt 2035 och minska utsläppen med 80 procent till 2030, jämfört med 2005.
Visst påverkar det vår attraktionskraft och trovärdighet, men främst måste vi komma ihåg att det på riktigt handlar om mänsklighetens fortsatta överlevnad. Inget område i världen kommer att vara förskonat från klimatkrisens konsekvenser, inte heller Åland. Vi får hoppas inför måndagens omröstning att ledamöterna inser det samma som rådets medlemmar insåg i början av året, att det är i detta nu som klimatframtiden avgörs och att ett stort ansvar vilar hos dagens beslutsfattare.
*fotnot: Ålands lagting beslutade 2014 enhälligt att det åländska samhället ska utvecklas inom hållbarhetens ramar senast 2051. För att stöda förverkligandet av beslutet och genomförandet av Ålands utvecklings- och hållbarhetsstrategi etablerades nätverket bärkraft.ax. Utvecklings- och hållbarhetsrådet är en del av bärkraft-nätverket och består av ledande personer från alla samhällssektorer. Rådets roll är att vara en drivande kraft i hållbarhetsarbetet. Ledamöterna väljs för perioder om två kalenderår och lantrådet är, i likhet med talmannen och förvaltningschefen, permanent medlem i rådet och även rådets ordförande.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
