SÖK
MENY
Vill du ha dina blöjbilder och äggvideor på nätet?
Kommer någon ihåg den fruktansvärda trenden med att knäcka ägg på sitt barns huvud i sociala medier som var populär för ett par år sedan? I Sverige har en mamma nu dömts för ofredande och ska betala skadestånd till sitt barn till följd av videon. Domen är en viktig tankeställare för alla föräldrar som delar ”content” av sina barn.
Mamman och den 5-åriga dottern sitter vid ett bord och bakar. Då knäcker plötsligt mamman ett ägg mot sin dotters panna. ”Aj” och ”Gör inte så”, säger barnet medan mamman skrattar. Händelsen sänds live på sociala medier. Detta var inte ett isolerat fall av en totalt tanklös förälder som använder sitt barn för att få visningar och likes. Nej, det var en trend som genererade mängder av klipp av förvånade, kränkta och ledsna barn som mitt i bakmyset blev hånade och förnedrade.
Så resonerar också Helsingborgs tingsrätt som nyligen dömt mamman för ofredande och 20 000 kronor i böter till dottern.
Sedan Facebook-eran inleddes 2006 har barn varit ett återkommande innehåll på sociala medieplattformar. Bilder på födelsedagar och videor på roliga stunder. Album från familjesemestrar varvas med tvivelaktiga TikTok-trender. Det finns idag vuxna som blivit kända för att vara ”familjeinfluencers”, det vill säga att de byggt upp en plattform baserat på föräldraskapet och på deras barns aktiva medverkan som ”content” (innehåll). Det är en stor business. För den som sett Netflix-dokumentären ”Bad influence: the dark side of kidfluencing”, kommer också insikten att det är en bransch med lite reglering och med de allra mest sårbara – barnen – i stundtals hänsynslösa händer på de som de litar på mest – föräldrarna. Även i de fall där innehållskapandet är sprunget ur glädje, samvaro och ömsesidig respekt så är det en gråzon. För vad kommer barnen på riktigt tycka den dagen de är vuxna? Och vilka risker medför det att ha mängder av bilder och videor av sig själv på nätet från ett års ålder och uppåt?
Den frågan vill Deutche Telekom, ett tyskt teleföretag, sätta fokus på i en kampanj kring farorna med ”sharenting” (när föräldrar delar material av sina barn online). I en slående video har de använt bilder av en barnskådespelare som de kallar ”Ella” och gör en AI-vuxenversion av henne som talar till sina föräldrar från en bioskärm. Hon varnar för framtida identitetsstölder, mobbning, röstmaterial som kan användas för utpressning, bildmaterial som kan användas som pornografi. Hennes exempel är mörka och skräckinjagande. I takt med den digitala utvecklingen har vi faktiskt ingen koll alls på hur allt material som redan finns online idag kommer kunna nyttjas i framtiden.
Men även om bilder och filmer inte inte används för brottslig verksamhet eller i hemska syften så är det ändå problematiskt. Vi ser nu den första generationen av post-Facebook unga som inlett sina vuxenliv. I värsta fall har hela deras liv blivit dokumenterade på sociala medier. För någon som blir myndig idag finns det redan en komplett digital persona, ett fotavtryck som är svårt att radera. Kompisar, framtida arbetsgivare, dejter och främlingar har tillgång till en virtuell fotobok av dem, ofta kopplat till stora mängder personlig information. Det sägs idag att en genomsnittlig femåring har 1 500 bilder av sig själv på nätet.
Takten på innehållskapandet verkar inte slå av, trots varningar och kampanjer. Det har pratats mycket de senaste åren om samtycke och juridik gällande delningar av barnbilder. Många föräldrar är restriktiva, men väldigt många fortsätter precis som vanligt. Det är inte bara bilder och filmer från vardagen, det är Tiktok-trender och hela konton skapade i kommersiella syften.
I Finland regleras publicerande av bilder av båda strafflagen och dataskyddslagen. I praktiken har föräldrar inte rätt att publicera något på sina barn utan samtycke. Men det sker ändå. I många fall kan det kännas harmlöst, i flera fall kanske barnen i framtiden inte har något emot det. Men det kommer finnas fall med frustrerade barn som kommer vilja ta sina föräldrar till rätten – och ha grund för det. Låt Helsingborgs-domen och Ella-videon vara varnande exempel. Skulle du själv vilja ha dina blöjbilder på nätet?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
