Det tog ett helt år att identifiera alla finländska offer som tsunamivågen krävde. Fingerteckningar på daghem hjälpte polisen att få fingeravtryck på de allra minsta.

I år har det gått 15 år sedan ”havsmonstret” svepte in över Sydostasien och skördade 300 000 människoliv. San Törnroth, som i dag bor i Åbo, med familj befann sig mitt i kaoset. Barnen Anna, Alvar och Alina var då bara 1, 5, och 7 år gamla.

Den ödesdigra morgonen hade familjen vaknat tidigt, hyrt en taxibåt och åkt över till en ö där man kan se tama apor på stranden.

-Jag minns hur hela havet sögs bort med ett gurglande ljud. Kvar på stranden sprattlade fiskarna och sedan såg jag en skumvägg vid horisonten och skrek: ”snälla, snälla, rädda mitt barn”, säger San Törnroth som bor i Åbo.

En amerikan som Törnroth inte fick namnet på räddade livet på familjens yngsta dotter. Familjen och de som befann sig på stranden kämpade sig upp för en brant kulle täckt av lianer och annan vegetation.

-Det kändes helt surrealistiskt. Jag förstod inte hur livet kunde vara så hemskt. Mina barn som var så unga.

Den första vågen spolade med sig familjen och de höll i lianerna med alla sina krafter för att inte sugas med i vattenmassorna då vågen ändrade riktning. Till slut tog de sig till den högsta punkten på ön. Händelsen har påverkat Törnroths syn på livet. Hon blev påmind om livets orättvisor.

-Min bank här hemma skickade en blomkorg till oss som stöd för det som vi hade varit med om. Det blev väldigt påtagligt hur olika livets lotter är. De flesta som omkom i olyckan var fattiga ortsbor.

Tusentals offer att identifiera

Göran Wennqvist jobbade som chef för offeridentifieringsenheten vid Centralkriminalpolisen när tsunamikatastrofen inträffade. I dag är han pensionär.

När han slog på tv:n på annandagen och såg vad som hade hänt, ringde han sin kollega och startade polisarbetet. Utrikesministeriet gjorde misstaget att meddela att ingen finländare hade drabbats av olyckan.

– Vi skickade två finska poliser till Thailand så snabbt vi bara kunde. Officiellt åkte de dit som turister i väntan på att thailändska myndigheter skulle be om internationell hjälp.

Identifieringen går ut på att man samlar in alla kännetecken som finns att tillgå. Ärr, tatueringar och yttre kännetecken dokumenteras, sedan tar man fingeravtryck, dna-prov och tandstatus. De här uppgifterna jämförs med ett register och anhörigas beskrivningar och läkarjournaler med samma uppgifter på personer som saknas.

– Offren var i väldigt dåligt skick, många hade mumifierats i värmen.

Enligt finsk lag ska polisen fastställa dödsorsaken vid bland annat olyckor. Därför beslutade man att ta hem offren till Finland efter den identifiering som gjordes i Thailand. I Helsingfors samlade polisen in alla uppgifter på nytt och gjorde obduktioner. I tsunamikatastrofen omkom hela familjer, vilket försvårade identifieringen.

– Det var särskilt svårt att identifiera de små barnen. De hade aldrig varit till någon tandläkare och det är svårt att jämföra dna om också föräldrarna har omkommit.

– Största delen av barnen identifierade vi genom fingeravtryck. Vi tog prov på muggar, tandborstar och fingerteckningar som barnen hade ritat på dagis.

Politik kan stoppa hjälpen

Hjälpinsatsen efter tsunamin skulle inte ha fungerat utan Röda Korsets insatser. Pär Stenbäck, tidigare minister och bakgrund inom Röda Korset, var med i den nationella utredningsgruppen som leddes av president Martti Ahtisaari.

Enligt Stenbäck är den lokala beredskapen det viktigaste för att katastrofhjälpen ska fungera. Röda Korsets huvudmål är att jämna ut kapacitetsskillnaderna i världen.

Hur tror du att finländska myndigheter skulle klara en liknande katastrof i dag?

– Man är psykologiskt bättre förberedda. Men mycket beror på katastrofens karaktär. Som vi till exempel ser i frågan om al-Hol-lägret är de politiska komplikationerna de svåraste.

Han ger ett gott betyg för hur myndigheterna tacklade tsunamin med tanke på att de var en extraordinär händelse

”Andra var i panik, inte jag”

Anders Nordlund var fyra vintrar i Thailand mellan 2003 och 2006. När tsunamin träffade Thailand sov han över hos en polare på Karon Beach i Phuket. Vanligtvis brukade han simma mellan 9 och 10, men han hade varit på en julfest kvällen innan och tog en sovmorgon. Vattenmassorna som spolade bråte, solstolar och husrester väckte honom.

– Om jag skulle ha varit vid stranden som vanligt så skulle jag nog helt säkert ha dött.

Den andra tsunamivågen var kraftigare än den första och den sprang han undan. Han tog sig upp på en entrétrappa i en gränd och försökte ta sig upp i byggnaden men dörren var låst.

– Jag minns tystnaden väldigt tydligt då vattenmassan stannade ett par trappsteg från där jag stod.

Nordlund kallar sig inte för en överlevare, han var bara där när det hände. Om han inte skulle ha sprungit ut för att hjälpa andra skulle han inte ens ha blött ner sina skor. Nordlund jobbar i dag som brandman i Vasa. När mången annan drabbades av panik fick han en instinkt att hjälpa. Följande dag då det behövdes hjälpande händer anmälde han sig frivillig.

– Vi hoppade på en bil till Khao Lak som hade drabbats hårt. Där hjälpte jag till med att lyfta de omkomna på pickupbilar. Jag fick se sådant som ingen människa ska behöva se.

Han stannade kvar i Phuket ända till mars och såg hur landet återuppbyggdes. I slutet av januari var den största förödelsen undanstädad. Anhöriga och släktingar skickade sms titt som tätt och frågade hur han mår och om allt är okej. Till slut tröttnade han på all oro.

– De har en sund inställning till naturen i Thailand. Ortsborna där tycker att vi hänger upp oss vid det förflutna. De kommer visserligen ihåg vad som hände, men de har gått vidare. Det har också jag gjort.

• Tsunamin den 26 december 2004 bildades när en stor jordbävning höjde havsbottnen med flera meter. De väldiga vattenmassorna som sattes i rörelse orsakade enorm förödelse.
• Omkring 300 000 personer dog av flodvågen. De länder som drabbades värst var Indonesien, Sri Lanka, Thailand och Indien.
• Turistorterna Phuket, Koh Phi Phi Don och Khao Lak drabbades hårt av tsunamin. 170 av de totalt 179 finländska turisterna som omkom befann sig i Khao Lak. Cirka 250 finska medborgare skadades.
• Jordbävningen inträffade ungefär klockan 8 thailändsk tid. Ungefär klockan 10 nådde tsunamivågen Thailands västra kust.
• Mellan den 27 december 2004 och den 2 januari 2005 evakuerades cirka 3 700 personer från det drabbade området till Finland.