SÖK
MENY
Ålänningar vill rösta i Natoval
Om Finland går in för en för en rådgivande folkomröstning ska ålänningarna också få rösta, tycker åländska politiker.
Borde Finland gå med i Nato? Den frågan delar åländska politiker, visar Nya Ålands rundringning till partiledarna.
Samtliga partiledare poängterar att utrikes- och säkerhetspolitik är Finlands behörighet och inte Ålands. Därför har de åländska partierna inte någon fastslagen linje om hur partierna ställer sig till ett medlemskap.
Men frågan om ett eventuellt finländskt Natomedlemskap följs också på Åland med ett stort intresse, säger Ålands lantråd och Liberalernas ordförande Katrin Sjögren.
Att Ålands demilitariserade status ska bibehållas vid ett Natomedlemskap är glasklart, enligt Sjögren.
– Ålänningarna förutsätter att statusen på självstyrelsen bibehålls. Vi upplever att Åland med sin demilitarisering och neutralisering är en stabiliserande faktor i Östersjöregionen, säger Sjögren.
Hon får medhåll från lagtingets talman Johan Ehn (MSÅ).
– Som lagtingets talman, ska jag inte ha direkta åsikter kring ett finländskt Natomedlemskaps vara eller icke vara eftersom frågan i första hand ligger i rikspolitikernas händer. Det jag kan och ska lyfta fram är att Åland är och ska vara demilitariserat och neutraliserat oberoende av ett Natomedlemskap eller inte, säger Johan Ehn.
Socialdemokraternas ordförande Camilla Gunell är den åländska partiledare som är mest kritisk till ett finländskt Natomedlemskap.
– Det är inte rätt läge för Finland att gå med i Nato och frågan är om det någonsin blir det. Alliansfriheten som Finland och Sverige har haft är en viktig del av stabiliteten i Östersjöområdet. Vi ska inte skärpa läget genom att tala om anslutning till Nato utan tvärtom öppna för en diskussion om hur de alliansfria ländernas roll kan stärkas för dialog och förtroendebyggande åtgärder.
Läs mer om vad politikerna anser om Nato i papperstidningen eller e-Nyan!
