DELA
Foto: Jonas Edsvik
Baljväxter, som ärtorna som odlas på bilden, har kvävebindande egenskaper och andra fördelar. I Finlands krispaket ingår det nu också stöd för odling av dessa grödor.

Baljväxter erbjuder alternativ till dyrt konstgödsel

    Priset på kvävebaserat gödsel har ökat med 150 procent de senaste 18 månaderna. Nu lyfts baljväxter som ett alternativ för att minska gödselberoendet.– Man kan fundera om man vill pröva bönor eller ärtor, men då måste man se till att man också har avsättning för det, säger rådgivare Joachim Regårdh på Hushållningssällskapet.

    Nu är det rätt läge att satsa kraftfullt på odlingen av baljväxter för att minska beroendet av kvävebaserat konstgödsel. Det konstaterar miljöorganisationen Natur och Miljö som just nu driver en kampanj för att ge mer uppmärksamhet till baljväxternas kvävebindande egenskaper och andra fördelar.

    – Att framställa syntetiskt gödsel kräver stora mängder fossil energi, medan baljväxter med hjälp av solenergi binder kväve i marken i symbios med markbakterier, säger professor emerita Kristina Lindström, som är specialiserad på hållbar utveckling.

    När man skördat ärtorna, och på så vis tar tillvara på värdefullt växtbaserat protein, så har man en del av det bundna kvävet kvar i marken som gynnar jordmånen.

    Ett exempel: Bondbönan fixerar mellan 150 och 300 kilogram kväve per hektar, beroende på väder och yttre omständigheter. 70-90 kilo förs bort med skörden och resten blir kvar i jorden.

    – Om man fixerar 150 kilo kväve på en hektar med bondbönan, då motsvarar det ungefär en stor säck mineralgödsel.

    En sån säck är idag dyr på grund av kriget i Ukraina. Enligt Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund (SLC) har priset på kvävebaserat gödsel ökat med 150 procent de senaste 18 månaderna.

    Kräver rätt förhållanden

    Den största risken med bönor är att de kräver rätt förhållanden.

    – Bondbönor kräver jord som bibehåller fuktighet, medan ärtor är känsliga för väta.

    Man kan heller inte odla dem i följd år efter år.

    – Ungefär vart fjärde år ska man byta växtföljd för minska risken för sjukdomar.

    Men Lindström framhåller att baljväxter är en bra så kallad ”break-crop”.

    – Om man har spannmål som har sjukdomar så kan man bryta av det genom att sätta in en annan planta, förslagsvis en baljväxt.

    Och även om baljväxtskörden av någon orsak inte skulle bli gynnsam och man måste plöja ner allt, då kommer nyttigheterna bara ännu mer jorden till gagn.

    ”Jättepositivt för växtföljden”

    Joachim Regårdh, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet, ser positivt på att utöka baljväxtodlingen även på Åland.

    – Det odlas en del ärtor och lite bönor. Då behöver bönderna inte kvävegödsla.

    Varför är det inte satt mer i system?

    – Vi äter kanske för lite ärtsoppa, haha. Nä, men det finns inte riktigt tillräckligt avsättning.

    Men det går ju också att använda som djurfoder?

    – Jo, absolut. Jag tror att det kommer odlas mer ärtor och bönor, just med tanke på att gödsel är så dyrt och för att soja inte längre är så eftertraktat som djurfoder. Man skulle kunna ersätta en stor del av sojan med inhemsk protein. Men bönor och ärtor passar inte alla djur.

    Förutom bönor och ärtor räknas även klöver till baljväxterna, klöver odlas redan i de flesta vallblandningar.

    – De samlar också kväve ur luften.

    Bönder kan inte denna säsong längre dra nytta av eventuell baljväxtodling då det odlingståget redan gått, men till nästa år rekommenderar Regårdh att man ser över sin sammansättning av grödor.

    – Man kan fundera om man vill pröva bönor eller ärtor, men då måste man se till att man också har avsättning för det. Det blir dyrt att hålla i lager och man har ändå samma kostnader med odling, plöjning och harvning som med andra grödor. Sen behöver också baljväxterna ”mat”, naturgödsel, stallgödsel eller handelsgödsel – de behöver kalium, fosfor och magnesium.

    – Men baljväxter är jättepositivt för växtföljden, man kan fundera kring var man kan få in det och jordbrukare kan höra av sig till mig om man har frågor.

    150 procent

    Så mycket har priset på kvävebaserat gödsel ökat med de senaste 18 månaderna.

    Tack för att du väljer Nya Åland!

    Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

    Välj belopp