SÖK
MENY
De åländska sjöarna mår dåligt
Husö biologiska station i Finström följer med hur de åländska sjöarna och haven runt Åland mår. För tillfället har stationen drygt tio aktiva projekt. Prover visar att de flesta åländska sjöarna inte mår särskilt bra.
Nu under högsommaren utförs den årligen återkommande ”ytkarteringen” i tre omgångar, som styrs enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Med uppgifterna man samlar in kan man sedan bestämma kustvattnets ekologiska status.
– Sammanlagt finns det drygt hundra stationer runt om i kustvattnen här på Åland som ska provtas. Vi på Husö besöker 26 av dessa punkter i den nordvästra skärgården, säger Tony Cederberg, amanuens på stationen.
Sjöar
För att följa med fiskbestånden i sjörarna, provfiskar man på olika djup med specialnät som är utvecklade för provfiske i nordiska sjöar. När Nya Åland kommer till Husö hänger flera fiskar i specialnätet.
– Vi artbestämmer, väger och mäter längden på fiskarna och kollar aborrmagarnas innehåll för att se ifall de ätit kräftor, säger Carolina Grönberg, som undersöker fiskbestånden på uppdrag av landskapet.
Förekomsten av rovfiskar är en indikator på hur sjön mår. Genom att kolla deras magar får vad mer information om sjön och vad som lever där.
– Vi tar också syreprover samtidigt som vi fiskar, säger Carolina Grönberg.
Då vet man om dåliga syreförhållanden kan vara orsaken till varför det kommit lite fisk i ett nät.
Ålands miljö- och hälso-skyddsmyndighet tar även andra typer av vattenprover. Med olika typer av data kan man bilda sig en helhetsbild av hur sjöarna mår.
– Måendet varierar. Läget i exempelvis Markusbölefjärden och Långsjön är otillfredsställande. Borgsjö mår bra och sämst mår Varggata träsk som är väldigt övergödd. Överlag är det inte så bra status som vi vill ha, säger Tony Cederberg.
Sjöarnas mående oroar bland annat Ålands vatten, som vill förbättra sina dricksvattentäkter.
Göskirurgi
Husös andra provfiskeprojekt för sommaren följer upp gösbestånden i vattnen kring stationen. För ett årtionde sedan utförde landskapsregeringen ett liknande provfiske.
– I och med att det finns information om bestånden sedan tidigare är det bra att följa upp så att man vet om något har hänt. Gösen är en ändå viktig art på Åland, säger Tony Cederberg.
Även göstudien kräver ett specialfiskenät med maskar som varierar i storlek. Nätet kallas för ”kustöversiktsnät” med maskvidder som är mellan 10 och 66 millimeter.
För att se hur det gått för gösarna åldersbestämmer man dem och ser då hur snabbt de växt till sig och om något avviker från det normala.
– Man använder otoliterna, det vill säga hörselbenen för att bestämma åldern, säger Jonas Österlund, som undersöker gösarna.
Otolit är ett ben som växer hela tiden och det uppstår olika ”årsringar” beroende på årstid, temperatur och hur mycket föda de fått.
Huruvida gösbestånden, eller det övriga fisksamhället i området har ändrat är ännu för tidigt att dra några slutsatser om. Data ska ännu analyseras och en rapport på provfisket kommer att ges ut under vintern.
Åbo akademi
Husö biologiska station är Åbo Akademis forskningsstation och studeranden och doktorander söker sig till stationen för att utföra olika projekt. En av dem är Wiljam Eklund som studerar blåstång för sitt slutarbete.
– Jag går nu genom proverna från en dykning. Jag tömmer blåsorna på djur och artbestämmer dem, säger han.
Norra Åland är perfekt för att studera blåstång, eftersom vattnet där är relativt opåverkat vilket gör att blåstången lyckats växa djupare än på många andra ställen.
– Vi tar prover från fyra olika djup och kollar på djuren i ruskorna. Överlag brukar inte blåstång växa särskilt djupt men på Norra Åland gör de det, säger Wiljam Eklund.
