Göran Djupsund om presidentens uttalanden: ”Det var ingenting överraskande”

Nyheter

22:00 söndag, 5 november, 2023

Presidenten Sauli Niinistös tal överraskade inte Göran Djupsund.

– Han var väldigt tydlig med sin retoriska fråga att ingenting ska göras i detta nu om Ålands status, säger han.

Göran Djupsund, professor emeritus i statskunskap, säger att han på förhand tänkte sig att presidenten skulle meddela att ingenting formellt ska vidtas beträffande Ålands demilitarisering och neutralisering.

– Så det var ingenting överraskande. Han var väldigt tydlig med sin retoriska fråga, klockrent, att ingenting ska göras i detta nu.

Det var på presskonferensen efter överläggningarna med lagtinget och landskapsregeringen på fredagen som Sauli Niinistö ställde sin retoriska fråga om man verkligen anser det vara rätt tid att riva upp fredsavtal just nu.

Avtalen i fråga

Ålands demilitarisering nämns i fredsavtalet från 1947 som undertecknades i Paris. Sovjetunionens rätt att ha ett konsulat på Åland stiftades i fördraget från 1940. Där ges Sovjet rätt att öppna ett konsulat, vars uppgift förutom sedvanliga konsulatärenden också får rätt att övervaka demilitariseringen och att Åland inte befästs på något sätt.

Efter Sovjets fall gjordes ett nytt avtal 1992 om att de båda avtalen fortfarande gäller.

Ryska konsulatet

På presskonferensen uttalade sig inte presidenten så mycket om konsulatet. I fredags skrev Helsingin Sanomat och kvällstidningar om det i utredningen som Utrikesministeriet nu håller på att färdigställa står att det är juridiskt komplicerat att stänga konsulatet. Sauli Niinistö kommenterade enbart att tidningarna verkar ha mer information än honom. Men han betonade att han är intresserad av vad juristerna som deltar i utredningen kommer fram till.

Göran Djupsund tror inte att det blir någon ändring gällande konsulatet. Han hänvisar till Alexander Stubb som nyligen uttalade sig om att det skulle uppfattas som en kraftig provokation om man skulle röra konsulatet. En provokation som Ryssland i så fall borde svara på med något ännu starkare.

– Jag tror ingen i ledande ställning tycker att man ska röra i konsulatet. Det är svårt att rycka loss konsulatet från det övriga fredsavtalet – som man inte vill röra.

Göran Djupsund tycker själv det är olyckligt.

– Jag kan förstå att man tycker att konsulatet kan vara kvar, men övervakningsrätten som ingår – den är helt paradoxal och omöjligt att förstå, men den ingår i paketet.

Debatt om säkerhet

I sitt tal i lagtinget uppmanade presidenten dels lagtingsledamöterna att delta i diskussionerna om vad som kan göras på Åland för att öka säkerheten, dels allmänheten att föra en debatt om försvaret.

– Han sade inget mer konkret vad han funderar kring, men jag tolkar det som att man ska ha en positiv inställning till finländska myndigheter, marinen och andras aktiviteter. Inte heller det något som är överraskande. Jag hade väntat mig det, säger Göran Djupsund.

Han tror att det i första hand syftar på den civila beredskapen, exempelvis den övning som Gränsbevakningen nyligen höll på Åland tillsammans med den åländska polisen.

– Övningen är ett exempel. Jag tror budskapet är: ha förståelse för den typen av övningar. Jag skulle inte läsa in så mycket mer i det han sa.

Utredningen om Ålands särställning

På Nyans sajt finns bildspel från besöket och även både president Sauli Niinistös och talman Ingrid Zettermans tal vid lagtingets öppnande att läsa i sin helhet.

Det var under de årliga Gullrandasamtalen i juni som Finlands president Sauli Niinistö meddelade att han begärt en utredning av juridiken kring Ålands demilitarisering från Utrikesministeriet. Från början var det sagt att den skulle bli klar inom augusti i år. Tidtabellen för utredningen har senare skjutits fram till november.

Senare under sommaren sa Utrikesministeriets rättschef Kaija Suvanto till Hufvudstadsbladet att man tittar på ”hela ramverket” kring demilitariseringen, där Rysslands konsulat i Mariehamn är en delfråga, och vad som händer om man skulle ”rucka på någon av klossarna”.

Uttalandet kritiserades hårt av Ålands framtids partiledare Peggy Eriksson, som efterlyste att landskapsregeringen skulle uttala sig i frågan.

Lantrådet Veronica Thörnroos (C) bekräftade då att kontakt med Utrikesministeriet skett, men att diskussionerna låg under sträng sekretess.

I början av oktober uttalade sig källor vid Utrikesministeriet till Hufvudstadsbladet och Svenska Yle att tjänstemän vid ministeriet vill behålla konsulatet i Mariehamn och inte vill försöka avveckla demilitariseringen. Enligt en källa skulle Sverige påverkas negativt vid en förändring av Ålands särställning.

Veronica Thörnroos bekräftade i fredagens Nya Åland att hon läst utredningen tillsammans med landskapsregeringens rättschef Michaela Slotte. Hon kunde inte uttala sig om innehållet i den, eller om utredningen var färdigställd.

Som Nya Åland rapporterade i lördags skrev kvällstidningar i Finland att det enligt källor vore juridiskt komplicerat att stänga konsulatet. På sin presskonferens på fredagen sa presidenten bara att var intresserad av vad Utrikesministeriet kommer fram till, men att tidningarna verkar ha mer information än han.