DELA
Olycksdrabbade Viking Sally köptes 1993 av rederiet Estline och döptes om till Estonia. Hon hann bara trafikera i ungefär ett och ett halvt år innan hon förliste i den största sjökatastrof som någonsin drabbat Norden.

Estland vill ha dykundersökningar av Estonia

Estland, flaggstat för Estonia, vill undersöka vraket på plats. Det framgår i ett gemensamt pressmeddelande från utredningsmyndigheterna i Estland, Sverige och Finland.
– Skulle undervattensundersökningar bedömas vara nödvändiga för att kunna slutföra den preliminära bedömningen kommer en begäran om detta att göras av flaggstaten, skriver de tre utredningsmyndigheterna – estniska utredningsmyndigheten (OJK) och dess svenska (SHK) och finländska (OTKES) motsvarigheter – i pressmeddelandet. De tre arbetar med en preliminär bedömning av nya uppgifter om Estonias förlisning.

– Utredningsmyndigheterna är medvetna om att det nuvarande rättsläget förhindrar undervattensundersökningar i närheten av vraket och har med anledning av flaggstaten Estlands beslut informerat sina respektive regeringar om situationen. Ändringar av lagstiftningen eller av tolkningen av den ska göras i enlighet med internationell rätt, skriver de vidare.

Om de undervattensundersökningarna ska bli av måste alltså lagen ändras i de tre länderna. I februari 1995 kom regeringarna i Estland, Sverige och Finland nämligen överens om att skydda Estonia som ett sista vilorum för olycksoffren från all störande verksamhet. Den internationella överenskommelsen har genomförts i nationell rätt på olika sätt i de tre staterna. Ytterligare ett antal stater har ratificerat överenskommelsen.

Hål i skrovet

Bakgrunden är publiceringen av nytt filmmaterial i höstas. Filmerna visar ett stort hål i Estonias skrov, ett hål som inte hade rapporterats förut. Nya Åland publicerade en SPT-nyhet den 3 oktober där det framgick att OJK beslutat att göra en preliminär bedömning av uppgifterna. Sedan dess har OTK tillsammans med Olycksutredningscentralen i Finland och Statens haverikommission i Sverige arbetat med en bedömning av huruvida slutsatserna i olycksutredningen från 1994 och slutrapporten från 1997 behöver omprövas och om det behövs ytterligare åtgärder. Det ska göras inom ramen för överenskommelsen om gravfrid vid vraket.

– Det har framkommit uppgifter och påståenden om faktorer som kan ha haft en betydande inverkan för att Estonia sjönk. Uppgifterna kommer att granskas för att se om de ger upphov till vidare utredningar, sa Olycksutredningscentralens direktör Veli-Pekka Nurmi till SPT i oktober.

Han sa då att utredarna inte kommer att ta sig till den fysiska platsen.

– Vi kommer att granska filmmaterialet och jämföra det med tidigare material. Vi ska bland annat bedöma om filmmaterialet kan ha manipulerats.