DELA

Förslag från landskapsregeringen: Dömda läkare ska inte få jobba på Åland

Det nya lagtinget inledde det riktiga arbetet på onsdagen med att föra en remissdebatt om en lag om privat hälso- och sjukvård.Förslaget vill stoppa exempelvis läkare och andra privata vårdaktörer som dömts för sexbrott från att jobba på Åland.

Det är ovanligt att en expeditionsministär, alltså en regering som sitter kvar tills en ny regering bildats, ger lagförslag till lagtinget. Men det har regeringen Thörnroos gjort efter valet. Det handlar om ett lagförslag som ska reglera privat hälso- och sjukvård på Åland. Ansvarig minister Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) motiverar det ovanliga med att den lag som i dag gäller är den finländska lag som gällde före självstyrelselagen trädde i kraft 1993.

Behörigheten över privat hälso- och sjukvård har varit under diskussion länge, men Ålandsdelegationen kom med ett utlåtande 2022 som klargjorde att det är åländsk behörighet.

– Nu när vi vet att det är åländsk behörighet så behöver vi en åländsk lag på plats så snart det bara går, säger Annette Holmberg-Jansson till Nyan.

Med den bakgrunden lämnar regeringen nu ett lagförslag som i det stora följer den finländska lagen, men med vissa justeringar.

Lagen ska reglera privat hälso- och sjukvård, alltså privata läkarstationer, privata tandläkare och alla som i privat regi jobbar med yrken som kräver legitimation, exempelvis fysioterapeuter, psykoterapeuter och legitimerade massörer.

Den största skillnaden blir att verksamheterna nu ska tvingas söka tillstånd för sin verksamhet, till skillnad från nu när det räcker med en anmälan. Förändringen medför att det blir lättare för tillsynsmyndigheten, som blir ÅMHM, att vid behov stoppa verksamheten. Det kommer även krävas egenkontrollplaner för verksamheten – exempelvis över hur man steriliserar instrument.

LÄS OCKSÅ

Dömda för brott

En av de större skillnaderna gentemot den finländska lagen är att en person som döms för brott av sådan karaktär att man är olämplig att bedriva näringsverksamhet, kan förlora sitt tillstånd. Tillståndet kan också begränsas eller inte ges ut.

– Brottet kan ha skett i ett annat land och det behöver inte ha koppling till verksamheten. Exempel, om du är dömd för våldtäkt eller barnpornografibrott så är du inte lämplig att jobba som tjänsteproducent. Den begränsningen finns inte i finländsk lag, men vi ser ett behov av den möjligheten, säger Annette Holmberg-Jansson i onsdagens remissdebatt.

Nya Åland avslöjade i höstas hur en åländsk läkare som dömts för barnpornografibrott i Sverige kunnat jobba som läkare i Finland eftersom finländsk lag inte ger Valvira rätt att frånta läkaren legitimationen. Händelsen har startat en debatt om behov av att ändra lagen i Finland.

På Åland har till exempel ÅHS gått ut med att man i dag är betydligt mer noggrann i bakgrundskollen av nya läkare.

LÄS OCKSÅ

Oklar behörighet

Till Nyan uppger Annette Holmberg-Jansson att målsättningen är att lagen ska kunna stoppa exempelvis en legitimerad massör från att starta en massageverksamhet om personen i fråga är dömd för våldtäkt.

Men det är oklart om Åland har behörighet att lagstifta på det viset.

– Frågan är om man kan begränsa en person på grund av ett brott som inte hör ihop med verksamheten. För mig är det självklart och landskapsläkaren har tryckt på. Vi hoppas och tror att lagparagrafen ska gå igenom.

Lex Maria

En annan förändring är att införa en Lex Maria-paragraf enligt svensk modell, som ger en verksamhet – trots sekretessbestämmelser – rätt att underrätta ÅMHM om det finns något i den egna eller en underleverantörs verksamhet som äventyrar patientsäkerheten.

– Det förstärker patientsäkerheten och är också något vi behöver se över i lagen som styr ÅHS, säger Annette Holmberg-Jansson.

ÅMHM

Lagförslaget ökar kraven på de aktörer som berörs. Tillsynen flyttas över till ÅMHM, som gör att ÅMHM behöver mer resurser, vilket landskapsregeringen lovar stå för.

Annette Holmberg-Jansson säger också i sin presentation i lagtinget att hon anser att det behövs en kvacksalverilag likt den som finns i Sverige, eftersom det i dag inte finns någon kontroll över aktörer som sysslar med alternativmedicinska behandlingar. Men det ingår inte i det förslag som nu behandlas.