DELA
Foto: Ralf Carlsson
<b>SKINGRAR DIMMAN </b>Forskaren Hanna Kivikeros doktorsavhandling kommer att ge svar på många frågor om medeltidens mathushållning vid Kastelholms slott. Analyser av djurbensfynd från slottet visar bland annat att det tidigare frosseriet inom stenmurarna tog slut då Gustav Vasa under början av 1500-talet introducerade en striktare kontroll av fogdarnas räkenskaper.

Gamla ben berättar om slottets ekonomi

    Vilken betydelse hade tama och vilda djur för ekonomin bakom den medeltida mathushållningen vid Kastelholms slott?

    Analys av 143 kilogram gamla ben ska ge svaret.
    Det pågår en ovanlig och spännande forskning om livet vid två medeltida slott, Kastelholm på Åland och Raseborg i Nyland.

    Forskaren Hanna Kivikero vid Helsingfors universitet skriver sin doktorsavhandling bland annat med målet att få fram hur viktiga djuren var dels för ekonomin i de två slottens mathushållning på 1400–1600-talet, dels för resten av landet.

    Kivikero konstaterar i sin forskningsplan att slottsforskning hittills oftast har handlat om politisk historia, arkitektur och försvar och att de få projekt som har berört hushållningen har baserat sig på de skriftkällor som finns bevarade.

    Hon har därför valt att gå en helt annan väg genom att låta analysera ett outnyttjat källmaterial – djurben. Resultatet av den osteoloarkeologiska analysen, som det heter på fackspråk, jämförs med de två slottens fogderäkenskaper från samma tidsperiod.

    Läs mer i torsdagens Nya Åland!