SÖK
MENY
Här är talman Ingrid Zettermans tal i sin helhet
Talman Ingrid Zetterman (Lib) höll ett svarstal till presidenten under lagtingets högtidliga öppnande på fredagen. Genast efter höll hon även ett tal till lagtingsledamöterna. Här är talen i sin helhet.
Värderade herr republikens president.
Republikens presidents närvaro glädjer oss alla, det är viktigt för oss att vi kan upprätthålla goda relationer och ömsesidig respekt.
De senaste åren har inte varit lätta för de europeiska ledarna. Kriserna avlöser varandra och de säkerhetspolitiska frågorna står dessvärre högt på agendan. Republikens president har antagit en internationell roll i sammanhanget och gjort stora insatser vilket gett Finland en mycket god renommé på den globala politiska arenan.
Inte minst arbetet med Nato-inträdet har gett positiv uppmärksamhet. Också Åland var nöjda över hur Nato-ärendet hanterades; vi blev hörda och demilitariseringen och neutraliseringen beaktades fullt ut. Det är med oro vi nu följer de stundvis heta debatterna i Finland gällande Ålands internationella status. De officiella uttalanden som såväl republikens president som statsrådet har avgivit är därför mycket viktiga för oss, och vad vi bedömer, viktiga för hela Finland. Republikens president har konstaterar att ”Vi har alltid betraktat multilaterala internationella avtals bindande verkan som ett livsvillkor för små länder”. Statsrådet har för sin del, i samband med Natoansökan, konstaterat att: ”Åland har en etablerad folkrättslig ställning, vilket inte hindrar Finland från att intensifiera sitt militära samarbete med olika aktörer. Finland är skyldigt att vidta nödvändiga åtgärder för att trygga Ålands neutralitet.”
Från det åländska parlamentets sida är vi tydliga; Ålands demilitarisering och neutralisering står fast. Självstyrelsepolitiska nämnden har genomgående hävdat att demilitariseringen och neutraliseringen ska stå fast oavsett förändringar i omvärlden. Denna syn har inte reviderats trots den senaste tidens förändringar i det globala säkerhetsläget.
Den civila beredskapen är åländsk behörighet och den tar vi hand om, men precis som hos alla andra behöver den utvecklas. Ifjol gjorde Nordiska rådet en utredning om nordiska ösamhällens självförsörjningsgrad och bland de öar som undersöktes har Åland den högsta graden. Det kan nämnas att det planeras nya lösningar för dricksvatten, brand- och räddningsväsendet sköts både professionellt och genom frivilliga insatser, hälso- och sjukvården utvecklas och civilsamhället är aktivt. Därtill är den åländska handelsflottan av stor betydelse för hela den finländska beredskapen. Det ska dock understrykas; för att ha en god beredskap är dialogen, kommunikationen och informationen mellan myndigheter av största vikt. Gällande beredskapsutvecklingen ser Åland att vi behöver, liksom i alla andra frågor, vara ett subjekt, inte ett objekt.
Herr republikens president, allt sedan coronapandemin briserade har tiderna präglats av kris. Det vi inte trodde var möjligt är möjligt, vi har krig i Europa. De senaste veckornas eskalering i Israel och Palestina är något vi alla bär med oss med sorg. Klimatkrisens effekter syns allt oftare i form av bland annat extremväder. I Finland har vi goda levnadsförhållanden och framför allt fred, men vi har att förvänta ett omfattande arbete för att få de offentliga finanserna i skick.
Därför är det viktigt att vi har vi en republikens president som på djupet och i bredden verkar för folkets välfärd. Folket har uppmuntrats till vardagsmotion och rörelseglädje. På Åland svarar vi upp med en ny folkhälsostrategi, vi jobbar hårt för att barn och ungas mentala hälsa ska stärkas och många nya förebyggande åtgärder tas fram och utvecklas för den äldre befolkningen.
Gällande klimatet arbetar myndigheterna och näringslivet med klimatomställningen, vilket i synnerhet för sjöfartssektorn innebär stora utmaningar och krav. Vattenfrågorna är prioriterade, vi eftersträvar ny lagstiftning inom området under mandatperioden. Förståelsen för behovet av ett strukturerat och strategiskt miljöarbete breddas. Därtill finns en engagerad tredje sektor som utför många miljöinsatser vilka samlat ger goda effekter.
Vårt näringsliv utvecklas och internationaliseras, särskilt tjänstesektorn är stark. Det finns också framtidstro; i Mariehamns centrum byggs det nytt och runt om växer nya bostadsområden fram. För flera av våra mindre kommuner finns möjligheter till nya intäkter i form av havsbaserad vindkraft. Och fortsatt är inflyttningen till Åland god.
Men också på Åland har vi stora ekonomiska bekymmer. Hur än vi kämpar så är BNP-utvecklingen per capita negativ och har så varit en längre tid. Den ekonomiska bas som sjöfarten en gång gav finns helt enkelt inte längre, och ingen annan bransch har lyckats bli så stark att den skulle kompensera det bortfallet. Men jag vill i sammanhanget betona; sjöfartens betydelse får aldrig underskattas då Finland, på många sätt, är en ö i Europa, det är en nationell angelägenhet. Vid sidan av det svåra ekonomiska läget har vi, liksom övriga Norden, omfattande problem med rekryteringen till välfärdssektorn.
Vi har därmed behov av en omfattande samhällsutveckling. Grunden för utvecklingen är en modern och vital självstyrelse. Vi vet att det som inte utvecklas istället avvecklas. Vi ålänningar jobbar oförtrutet vidare med frågan. Vi är i grunden skärgårdsbor och liksom de vindpinade martallarna orkar stå upp i sol och i regn, i storm och i aftonrodnad en stilla sommarnatt så står vi upp för den åländska självstyrelsen, demilitariseringen och det svenska språket. Vi vet att det som är bra för Åland är bra för Finland, liksom det som är bra för Finland är bra för Åland.
När den nu gällande självstyrelselagen stiftades genomfördes en gedigen behandling i riksdagen. Grundlagsutskottet hade vid det tillfället en prominent medlem, som senare också blev ordförande för utskottet, vid namn Sauli Niinistö. Samme dåvarande riksdagsledamot Niinistö var också medlem av lagutskott som gav ett positivt yttrande till grundlagsutskottet.
Jag själv var bara ett barn när den nu gällande självstyrelselagen trädde i kraft. Sedan dess har mycket hänt, nu är vi med i Nato och EU. Inget enkelt för vare sig Finland eller självstyrelsen, men betydligt bättre än alternativen och framförallt bättre än att stå utanför. Världen förändras i sina grundvalar, så också förutsättningarna för oss. Ett självstyrelsesystem som andas framtid, och åtminstone nutid, är en absolut nödvändighet.
Nu är jag vuxen – ska mina barn som vuxna få skörda frukterna av ett självstyrelsesystem antaget på 2020-talet? Kanske samhällsdebatten 30 år framåt handlar om en ny totalrevision? Då behövs idag politiker som vågar reformera, utveckla och modernisera. Finland behöver modiga politiker, Åland behöver modiga politiker. Och vi behöver alla en president som liksom ni, värderade republikens president, har förståelse och intresse för en av världens äldsta autonomier, som förstår vikten av internationella avtal, som ser styrkan i Ålandsexemplet och som vet att det som är bra för Åland är bra för Finland.
Vi gläds åt er, ärade herr republikens presidents, närvaro. Vårt djupa tack för de senaste 12 årens stora arbete. Med förhoppning om att republikens president också efter i valet i januari ska vara en sann Ålandsvän konstaterar jag att på Åland är dörrarna alltid öppna, kaffepannorna varma och promenadskorna putsade.
***
Ärade lagtingsledamöter.
Det var över 200 personer som ställde upp i val. Det är en stor ära att inta en plats i detta parlament, en stor ära men också ett stort ansvar.
Det är vi i den här salen som företräder medborgare och har den högsta offentliga makten. Det är vi som har den lagstiftande och ekonomiska makten inom autonomins behörighet och det är vi som har till uppgift att kontrollera den offentliga maktutövningen.
Det är alltså ett mycket stort ansvar. Men också ett arbete som innebär många positiva sidor. Att vara lagtingsledamot innebär att dagligen få lära sig nya saker, många intressanta människomöten och häribland oss finns redan många vänskapsband, och nya kommer att knytas. Jag hoppas att ni alla ska ta tillvara på denna tid och njuta av den.
I synnerhet ska ni dra nytta av möjligheterna till att besöka myndigheter, företag, föreningar och olika intresseorganisationer. Många uppskattar besök från lagtinget, och det är också ett sätt att se till att olika intressen hörs i samhällsutvecklingen.
I vårt värv ska vi ständigt minnas att alla har rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet. Det är något som vi tryggar genom den lagstiftning vi antar här. Människorna och andra juridiska personer måste kunna lita på att all utövning av offentlig makt bygger på lag och att lagen noggrant iakttas i all offentlig verksamhet.
Ärande lagtingsledamöter. Som konstaterat, över 200 hugade personer ställde upp i lagtingsvalet 2023. Och vi som har ynnesten att vara en del av lagtinget har inte varit ensamma. De flesta av oss har fått möjligheten att tillträda denna sal tack vare partiets gemensamma röster, det är resultatet av ett lagarbete. Kom ihåg att visa respekt och ödmjukhet för de som ni kampanjade sida vid sida med för bara någon vecka sedan. Och kom ihåg att visa respekt och ödmjukhet för de som representerat ert parti före er.
Ärade lagtingsledamöter, bästa kollegor. Den största respekten och ödmjukheten ska vi dock alltid visa medborgarna. Vi ska minnas att vi är hela Ålands och alla medborgares parlamentariker. Sist, men helt grundläggande; kom ihåg att autonomin syftar till att säkerställa och garantera Ålands befolkning bevarandet av det svenska språket, dess kultur och lokala traditioner.
Lycka till i ert viktiga och mycket utvecklande värv.
Här hittar du presidenten Sauli Niinistös öppningstal i lagtinget.
