SÖK
MENY
Sjukvårdspersonal stoppas: ”Ingenting vi hurrar över”
Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) 30 inhyrda svenska läkare och sjukskötare stoppas nu från att arbeta på Åland. Det är främst anestesin, öron-näsa-hals och barnkliniken som berörs, berättar hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen.
Totalt arbetar cirka 86 läkare på ÅHS varav 20 anlitas från Sverige. Tio av dem utgör några av de mest kritiska läkarresurserna på ÅHS och inkluderar anestesiologer (narkosläkare), barnläkare, ögonläkare och läkare på öron-näsa-hals.
– Det rör sig om tio som vi inte kan vara utan, säger Jeanette Pajunen.
Hon menar att ÅHS kommer att drabbas hårt av riksregeringens beslut att hindra sjukvårdspersonal från Sverige att arbeta på Åland.
– Det är ett beslut som vi på ÅHS inte stiger upp och hurrar för. Vi skulle ha större förståelse för om beslutet de facto skulle trygga att hälso- och sjukvården fungerar. Det här är ett beslut som ställer till det och som gör att vi får ett kraftigt merarbete samt försvårar det arbete vi ska utföra inom hälso- och sjukvården. Det är en hälsning jag gärna vill ge.
Hon berättar dock att man har accepterat beslutet och ämnar arbeta efter situationen som råder.
– Vi har redan direkt på morgonen efter att beslutet kom vidtagit åtgärder för att alla ålänningar ska få den vård som de har rätt att få.
Social- och hälsovårdsministeriet i Helsingfors har ansvaret för att trygga vården på Åland. Från rikshåll har man gett beskedet att personal från Åbo regionen vid behov ska flyttas till Åland. En avgörande faktor är dock att sjukvårdspersonalen måste kunna svenska.
– Det är ett av de absoluta krav vi har. Chefläkare Olli-Pekka Lehtonen sköter den kontakten i praktiken och ska få en lista på de läkare som kan stå till vårt förfogande och de läkare som kan svenska på en sådan nivå att det inte påverkar patientsäkerheten.
Hur ser resurserna ut i Åboregionen? Behöver de inte ha sin egna personal på plats där?
– Det är ett av våra största orosmoln för tillfället. Inom Åboregionen är det relativt lugnt för tillfället, men om situationen där förändras är vi ju väldigt rädda för att den dag som vi behöver en anestesiolog är det katastrof för oss om man inte kan lösgöra den resursen. Men det finns ju läkare på andra platser i fasta Finland än i Åbo och då måste vi vara hårda med att om finska regeringen går ut med att vi ska få de här resurserna, så ska vi få dem också.
Enligt Jeanette Pajunen kommer de första läkarna från riket att anlända redan nästa vecka och samma kompetenskrav gäller för dem, som för de svenska läkarna. Men samma sak blir det inte, menar Pajunen.
– De känner inte arbetsrutinerna eller kollegorna, så det är en utmaning. Det innebär extra arbete för ÅHS personal och för personalen som kommer hit. Därför är inte situationen optimal.
Vad gäller för psykiatrer? Hur påverkar det här vården och patienten att inte få träffa samma person?
– Tanken är att vi ska kunna ta hand om psykiatripatienter inom öppenvård via distansvård. Vi har satsat it-resurser på det här och inom psykiatrin kommer man ganska långt med de här resurserna, eftersom det är viktigt med kontinuitet.
Jeanette Pajunen tillägger att ÅHS har satsat på distansvård inom öppenvården på psykiatrin redan tidigare.
– Det gjordes även före covid-19.
De merkostnader som kan uppstå till följd av riksregeringens beslut kommer inte att falla på de åländska skattebetalarna. Det var lantrådet Veronica Thörnroos tydlig med på landskapsregeringens presskonferens på tisdagen.
– Det är landskapsregeringens bestämda uppfattning att riksregeringens beslut som påverkar Åland ska betalas direkt från Finlands regering.
