DELA
Foto: Matilda Saul

Hon kan konsten att klä midsommarkronor

Siv Ekström, som klätt midsommarkronor sedan barnsben, delar med sig av sina bästa tips och berättar om midsommarminnen.

Nya Åland är på plats vid Önningebymuseet för att träffa Siv Ekström som håller en kurs i hur man klär midsommarkronor. På bordet framför oss ligger saxar, lim och färgglatt silkespapper i lila, ljusrosa och grönt.

Ekström berättar att de brukar använda sig av silkespapper för att klä midsommarkronorna i Önningeby, men att traditionerna skiljer sig lite mellan byarna på Åland.

På 70-talet blev det populärt att klä kronorna med färgglada fiberdukar, eftersom man kom på att de inte bleknar i sol och regn.

– Tvärtom tycker jag att det hör till att kronorna ska blekna, eftersom alla löven och blommorna på midsommarstången också vissnar. På själva midsommarafton ska man ha roligt och då ska allting vara så vackert som möjligt. Efter det står stången där och väntar på nästa midsommar.

Foto: Matilda Saul
Nina Andersson och Siv Ekström fäster de första remsorna på kronan.

Tog över efter mamma

Siv Ekström har klätt midsommarkronor i åtminstone 50 år.

– Det var mamma som gjorde det när jag var barn och då fick jag hjälpa till med att klippa remsorna. Sen när hon inte riktigt orkade mer tog jag över.

Hur lång tid tar det att göra en krona?

– Gör man allt själv så räcker inte ens en hel dag.

På varje pinne i kronan ska det fästas fem klippta remsor av silkespappar. Efter det lagar man rosor av det röda silkespappret och fäster dem i varje hörn. I hörnen hängs även tofsar som görs av veckat silkespapper.

– Många gör kronor bara i Ålands flaggas färger, men jag tycker det blir vackrare då man väljer färgerna själv. Varje år försöker jag hitta på nya färgkombinationer.

Siv Ekström berättar att det mest utmanande när man klär kronorna är att linda det sköra silkespappret runt själva kronan. Idag är kronans stomme gjord av metall, men förr använde de sig av fjolårets vass.

Foto: Matilda Saul
Lena Ulander minns hur hon som liten tyckte om att se de olika kronorna. Nu har hon åkt till Åland för att lära sig klä sin egen midsommarkrona.

Åkt från Grisslehamn till Åland

In genom dörren till Önningebymuseet kommer Lena Ulander. Hon berättar att hon bor i Sverige men att hennes föräldrar kommer från Åland. Idag tog hon första färjan från Grisslehamn till Åland för att gå på kursen.

– Jag har alltid velat lära mig klä en åländsk midsommarkrona. Jag minns att min mamma och pappa tog med mig till olika byar för att titta på midsommarstängerna. Vi valde ut den vi tyckte var finast, sedan åt vi glass tillsammans, säger hon.

Lena Ulander slår sig ner runt det färgsprakande bordet och Siv Ekström tar upp det tunna mörkgröna silkespappret och visar henne hur det ska klippas.

Kronans betydelse

Tycker du att kronorna har viktig betydelse för själva firandet?

– Ibland övertolkar man folkliga traditioner. Många tror att de måste finnas en symbolik i allt, men egentligen ville människor förr i tiden bara ha kul och titta på något vackert. Då lagade man midsommarkronor av vad man hade hemma, till exempel tygtrasor och glasbitar. De fick verkligen utlopp för sin kreativitet, säger Siv Ekström.

Hon har firat midsommar i Önningeby nästan varje sommar, men en midsommarafton var hon i London.

– Då tänkte jag på vår midsommarstång och ljusa kvällar. Jag försökte förklara för människorna där vad åländsk midsommar är, men de bara glodde på mig och förstod inte vad jag pratade om. För oss som lever här på Åland är det en så självklar tradition som man har med sig från barndomen.

Foto: Matilda Saul
Idag är midsommarkronans stomme gjord av metall. För använde sig folk av fjolårets vass.

Sommaren 1987

Ett midsommarminne minns Siv Ekström extra tydligt. Året är 1987 och hon står klädd i ylletröja, mössa och regnjacka en stormig midsommarafton. Huttrandes klär hon midsommarstången med asplöv som är små som penningslantar, på grund av den alldeles försena våren.

– Två dagar senare gifte jag mig. Det dåliga vädret höll i sig men när jag och min man klev ut ur kyrkan var himlen mitt i allt blå igen.