SÖK
MENY
Nyans NPF-serie: Kunskap är det allra viktigaste för att kunna hjälpa i tid
I en rad artiklar reder Nya Åland ut neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur är det att leva med en diagnos, hur blir man utredd och vad finns det för hjälp att få?
Brittmari Storm är socioterapeut med specialpedagogisk kunskap inom NPF som vill sprida kunskap och kännedom om NPF-diagnoser.
– Medicinering, färdighetsträning och psykoedukation är det bästa du kan göra, säger hon.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är något som de flesta har någon slags erfarenhet av i dagens läge. Tyvärr finns det inte jättemycket kunskap kring hur det faktiskt är att leva med en NPF-diagnos.
Exempel på diagnoser som ingår är ADHD, autism, Tourettes syndrom och språkstörning. Någon som jobbar med personer som har ADHD och autism dagligen är socioterapeuten Brittmari Storm som har specialpedagogisk kunskap inom NPF.
Hon blev utsedd till årets autismkämpe av Ålands autismspektrumförening 2019. Motiveringen var att hon kämpar för att sprida kunskap och att få omgivningen att förstå de olika diagnoserna.
Hur hjälper du personer med NPF?
– Jag jobbar främst med psykoedukation, vilket betyder att jag ger mina patienter kunskap om deras diagnoser. De får en förståelse om hur den fungerar, vad som kan ställa till det och vilka utmaningar man kan förväntas möta i vardagen. Det som ingår i psykoedukation är att prata om de olika diagnoserna, kriterierna för att få diagnosen och drag ur andra diagnoser exempelvis kan någon med ADHD ha drag ur autism.
De pratar även om sensorisk sårbarhet, vilket innebär att vara känslig mot ljud, ljus, dofter eller andra sorters intryck, men också att man kan ha svårt med att känna av hunger, kyla och reglera känslor.
Automatiska handlingar en utmaning
Många inom NPF-spektrumet kan ha svårt med sin automation som gör att du gör handlingar automatiskt, någon med en diagnos måste tänka på varje rörelse de utför och hur de ska utför varje minsta handling.
Tänka ut, planera och utföra en handling kan vara en utmaning. Det kallas exekutiva funktioner som ställer till det väldigt mycket i vardagslivet tillsammans med automationen.
Vad finns det för likheter mellan diagnoserna?
– Inom autism är det svåraste social interaktion och social kommunikation medan impulsivitet och ouppmärksamhet är det svåra inom ADHD. Ett konkret exempel är hur planering och organisering kan vara svårt för någon med ADHD medan det kan vara enkelt för någon som har diagnostiserats med autism. Dock kan de gå in i varandra eftersom du kan ha drag av olika delar inom andra NPF-diagnoser.
Klar könsskillnad
Det finns diskussioner om NPF-diagnoser har blivit vanligare eller inte. Enligt svensk forskning handlar det inte om att fler har någon diagnos utan att kvinnor och unga tjejer blir nu diagnostiserade i samma utsträckning som pojkar.
– Forskningen säger at det har funnits en klar könsskillnad inom NPF-diagnoser som inte blivit upplyst förrän nu, därför ser det ut som om diagnoserna ökar. Det handlar mer om att kunskapen och kriterierna om diagnoserna har blivit bättre, säger Brittmari Storm.
Vilka gemensamma svårigheter är vanligast?
– Det är nog ångesten och utmattningen som är en ”biverkning” från underliggande diagnos. Det är inte lätt att alltid vara överstimulerad och inte veta hur man hanterar det. Det leder alldeles för lätt till att de blir utmattade av att bara leva och ångesten som kommer från att alltid känna sig annorlunda.
Hur behandlar man NPF?
– Medicinering, färdighetsträning och psykoedukation är det bästa du kan göra. Medicin behövs inte alltid men det absolut viktigaste är färdighetsträning och psykoedukation så du själv och dina anhöriga kan förstå diagnosen.
Hur kan någon neurotypisk förstå någon med NPF-diagnos bättre?
– Skaffa dig kunskap och lär dig att förstå dem, det är det absolut viktigaste du kan göra.
Nyans NPF-serie: Stress är den största boven
