SÖK
MENY
Lagtinget borde få tycka till om Nato
Förra veckans onsdag ordnade Ålands fredsinstitut en föreläsning med Susanne Eriksson om Ålands ställning och de internationella avtal som styr demilitariseringen och neutraliseringen.
I slutet av inledningsanförandet kommer Susanne Eriksson in på Finlands Natomedlemskap och diskussionerna om Åland under anslutningsprocessen.
Internationella avtal och utrikespolitik är finländsk behörighet. Men det betyder inte att Åland står helt utan inflytande över utrikespolitiken, eftersom lagtingets samtycke krävs för att internationella avtal ska bli gällande inom områden som hör till åländsk behörighet.
– Det händer ganska ofta att presidenten kommer med avtal till lagtinget och det är ofta väldigt odramatiskt.
Det var dock aldrig aktuellt gällande Natomedlemskapet.
– I samband med Natomedlemskapet resonerade man i riket – och Åland gjorde inga invändningar – om att man inte skulle kräva samtycke av lagtinget för Natomedlemskapet. Det var bråttom och Åland ville inte bli en tuva som stjälpte ett stort lass. Nato var en främmande och ganska icke-transparent organisation som var svår att greppa och få inblick i. Vi ansåg att det inte krävdes något samtycke, säger hon.
Nu har Susanne Eriksson ändå ändrat sig.
– Nu efteråt har jag upptäckt att det följer ganska många civila förpliktelser med medlemskapet.
Hon konstaterar att hon nu, som pensionär kan yttra sig fritt.
– Jag tycker lagtingets samtycke borde inhämtas till Natomedlemskapet.
Hon vet att det finns olika åsikter om betydelsen av Ålands samtycke på Åland. En del anser att det inte behövs och att det också betyder att Åland i så fall inte behöver implementera de civila delarna av Natomedlemskapet som Åland har behörighet över.
– Det får lagtinget i så fall ta ställning till om frågan kommer. Utrikesministeriet borde skicka begäran om samtycke.
Hon ser på frågan ur en annan synvinkel.
– Min hållning är formalistisk. Vi – om någon – behöver peka på att självstyrelsens bestämmelser bör följas. För om vi börjar nagga dem i kanten så hamnar vi lätt på sju famnars vatten.
Nöjd i övrigt
Susanne Eriksson jobbade som lagtingsdirektör aktivt med Natoprocessen och berättar om möten med presidenten i gränsbevakningens skyddade mötesrum.
Hon berömmer Natoprocessen i övrigt och säger att regeringen och presidenten höll Åland välinformerat om processen.
– Jag upplevde president Sauli Niinistö och utrikesminister Pekka Haavisto som starka klippor i processen.
Det är också klart att Ålands demilitarisering och neutralisering kvarstår orörd trots Natomedlemskapet. Demilitariseringen och neutraliseringen utgör heller inget hinder för medlemskapet.
Stöd i lagtinget
Under föreläsningen finns möjlighet till frågor och i publiken finns bland annat lagtingspolitikern och tidigare ministern Harry Jansson (C). Han stöder Susanne Erikssons förslag att Åland borde få ta ställning till Natomedlemskapet.
– Det värsta vi kan göra är att inte vi följer det legala systemet. Nu är det dags och jag hoppas vi tillsammans kan ta upp det i självstyrelsepolitiska nämnden. Nu är det ju helt odramatiskt, säger han.
Vad händer vid nej?
Nina Fellman (S), även hon lagtingspolitiker, frågar om det går att godkänna avtal i efterhand och vad som händer om lagtinget säger nej?
Att lagtinget godkänner avtal i efterhand är ganska vanligt, enligt Susanne Eriksson, så det är ingen okänd problematik.
– Lagtingets nej skulle bara gälla våra behörighetsområden, det stjälper inte Finlands medlemskap. Det skulle bara gälla den del av Natomedlemskapet som rör Ålands behörighet.
Vilka dessa civila förpliktelser som skulle vara åländsk behörighet känner Susanne Eriksson inte till i detalj.
– Det handlar om bestämmelser om beredskap. Jag misstänker att det inte skulle vara något problem för oss att implementera dem, utan att det ligger i vårt intresse, säger hon.
Hon menar att saken kommer att klarna när bestämmelserna kommer till riksdagen för implementering.
Under föreläsningen säger hon att Natos syfte är att trygga medlemsländernas frihet och säkerhet, med både politiska och militära medel.
– Där ingår inte bara kollektivt försvar utan även internationell krishantering och samarbete med stater och civila organisationer. Nato har inte enbart ett militärt uppdrag.
Talmannen: Vi förbehöll oss rätten att ta upp det senare
– Det kan vara klokt att veta vad man ska prata om innan man pratar om det. Så kommenterar talmannen Jörgen Pettersson (C) frågan om åländskt samtycke till Natomedlemskapet.
Under Natoprocessen gjordes bedömningen att Nato allra mest handlar om militärt samarbete och att den civila delen är ganska liten.
– Och då har inte Åland med det att göra eftersom Åland är demilitariserat och neutraliserat, vilket Nato även godkänt.
Det säger talmannen Jörgen Pettersson (C).
Men, en faktor var också, säger han, att Nato var nytt för alla och att det fanns skäl att vänta och se vad som skulle hända.
– Det är inte säkert att debatten skulle ha vunnit på att lagtinget skulle ha gett sig in i den i det läget, med tanke på att allt gick ganska snabbt.
Men, i samband med anslutningsprocessen konstaterade självstyrelsepolitiska nämnden och landskapsregeringen att Åland har möjlighet att ta ställning till Nato om det behövs.
– Vi förbehöll oss rätten att ta upp det senare om det skulle bli en civil fråga. Så här står det: ”Landskapsregeringen konstaterar att det finns möjlighet att i ett senare skede inhämta lagtingets bifall till Nordatlantiska fördraget om det visar sig nödvändigt i enlighet med tidigare praxis rörande inhämtande av lagtingets bifall till internationella avtal.”
Är det här något som följts upp? Hur mycket civila frågor som finns?
– Nej, inte riktigt. Säkert finns det uppföljningar på olika nivåer, det finns det med säkerhet, men inget som kommit till lagtinget.
Vem ska bestämma om Åland behöver ta ställning till medlemskapet?
– Åland har rätt att bestämma när man vill diskutera något. Det har inte prioriterats hittills, av ganska enkla skäl. Nato är en militär allians och Åland är demilitariserat och neutraliserat område. Om man utgår från det så ska inget som händer inom Nato beröra Åland, säger han.
Men, om det visar sig att Nato också har följder för andra, civila, samhällsområden – säg skolor eller sjukhus – så blir det en annan fråga. Jörgen Pettersson konstaterar att ett Natointräde inte är någon quick fix och att Finland, marinen, försvarsmakten och civilsamhället, har mycket att fundera på.
– Det kan vara klokt att veta vad man ska prata om innan man pratar om det. Man måste se vad fördraget för med sig först.
– Min uppfattning är att beslutsamheten att ansluta sig till Nato var överväldigande i Finland och även extremt stark på Åland, även om det fanns en liten minoritet på Åland som var skeptisk.
I dag onsdag har lagtinget på sin dagordning att diskutera en självstyrelsepolitisk redogörelse, där resiliens och den säkerhetspolitiska utvecklingen generellt tar stor plats.
