SÖK
MENY
Landskapets kulturstrategiförslag dissekerades i remissrundan
Vad ska kulturen på Åland vara bra för? Svaren strömmade in när landskapets förslag till kulturpolitisk strategi gick ut på remiss. Remissinstanserna kommer också med en rad egna idéer och förslag.
Strategiförslaget som sådant får en del kritik för att vara för spretigt, och för att bitvis ge uttryck för en instrumentell syn på konsten och kulturen.
”Kulturpolitiska programmet ska anpassas till turismstrategin (som inte är klar än), till hållbarhetsagendan, följa landskapsregeringens funktionshinderspolitiska åtgärdsprogram och synkroniseras med folkhälsostrategin. Ändå ska kulturen vara fri, kulturens egenvärde kan inte nog framhållas, enligt stycket Vision. Detta ser vi som rätt motsägelsefullt”, heter det i ett remissvar.
”Kulturlivet ska inte degraderas till en bricka i turismpolitiken”, heter det i ett annat.
Några efterlyser omnämnanden i strategiförslaget av verksamheter som Medis, Ålands folkhögskolas hantverkslinje, Bild- och formskolan, Öppna högskolan, folkmusiken och hembygdsrörelsen.
Sorgebarnet Alandica
Enigheten förefaller total om att en förändring måste till när det nu gällande avtalet med Wiklöf Holding om Alandica löper ut. En remissinstans föreslår att nyttjanderätten till huset fördelas som heltäckande stipendier, att man subventionerar hyrorna för professionella konstutövare, och att man tillsätter en verksamhetsledare och en kulturproducent. En annan pläderar för att utnyttja de ungdomslokaler som finns, parallellt med att man gör om Alandica till ett ungdomarnas kulturcentrum, med replokaler och workshops.
Vad gäller biblioteken varnar ett par av remissinstanserna för kostnaden för Mer-Öppet-systemet, som gör det möjligt för låntagare att låna och lämna böcker också vid tider då biblioteket inte är bemannat. ”Den motsvarar hela årets budget för biblioteksinköp”, skriver ett kommunbibliotek.
Ett annat oroar sig för en centralisering av biblioteksverksamheten på Åland: ”Vi vill inte ha ett bibliotekens KST”.
Filmproduktioner
De flesta svarande vill att landskapsregeringen fortsätter att satsa på film. En instans menar dock att ansvaret för stora filmproduktioner bör flyttas till näringsavdelningen. En annan motsätter sig att filmkommissionärstjänsten upprätthålls med Paf-medel, med motiveringen att ”den resulterar varken i arbetstillfällen för åländska konstnärer eller konstutövare och inte heller i konst eller kultur för den åländska befolkningen”.
Vad gäller museiverksamheten efterlyser flera instanser tydligare skrivningar om kulturarvet.
”Bevarandet, i insamling och arkivering, av kulturarvet bör vara en självklar del av den kulturpolitiska strategin”, skriver en instans.
En varnar för en övertro på digitaliseringen: ”människor vill ta del av museernas publika utbud på plats”.
Flera instanser efterlyser också en museilag, liknande bibliotekslagen.
Barnkultur
Många saknar ett fokus i strategin på kultur för barn och unga såväl som äldre, och för boende på landsbygden och i skärgården.
”Alla barn på Åland har rätt till högkvalitativ kulturundervisning, men formatet för undervisningen behöver utredas. Kulturbuss/delvis distansundervisning, gruppundervisning med mera, kan vara några av metoderna för att nå landsbygd/skärgård”, skriver en instans.
Några remissvar efterlyser en ökad professionalisering av konst- och kulturlivet på Åland.
”Professionaliteten inom teatern, bildkonst och dans är mycket eftersatt på Åland, något som i slutändan alla konstformer – också musiken – hämmas av eftersom de olika konstformerna ständigt stimulerar och korsbefruktar varandra”, skriver en instans.
Samma instans vill även se bättre villkor för kulturpedagoger.
”Många kulturpedagoger på Åland arbetar under otrygga arbetsförhållanden som timlärare, samtidigt som det utför samma ”landskapsuppdrag” som till exempel anställda lärare på Ålands musikinstiut.”
Godtycke
Vad gäller bildkonsten bör man enligt ett remissvar vänta med att starta en konsttriennal, och i stället bilda en arbetsgrupp med professionella bildkonstnärer, gärna externa, med uppdrag att bistå konstmuseet i att föreslå utställningar. Samma instans vill också se över principerna för fördelningen av stipendier till professionella konstnärer och konstutövare.
”Nu föredrar en tjänsteman alla stipendier vilket skapar en situation där godtycke lätt infinner sig. Man kunde till exempel be om sakkunnig hjälp från mer objektiva instanser som till exempel Svenska kulturfondens sakkunniggrupper”, heter det i remissvaret.
Ett uppmärksammat förslag i strategin är att låta en del av avkastningen från satsningar på förnybar energi gå till kultur. En del välkomnar idén medan andra är mer tveksamma. ”Det är angeläget att hitta andra och stabila finansieringskällor för kulturen så fort som möjligt”, skriver en remissinstans.
