SÖK
MENY
Landskapsläkaren: Upp till föräldrarna
I gårdagens Nyan uppmärksammade vi att elever i träningsundervisning fortfarande går i skolan på plats, trots att flera av dem tillhör riskgruppen för covid-19. Landskapsläkaren Knut Lönnroth säger att riskbedömningen måste göras från individ till individ, men att den allmänna rekommendationen fortfarande är att stanna hemma.
Knut Lönnroth meddelar att han har varit i direkt kontakt med skoldirektör Mathias Eriksson om vilka rekommendationer som gäller.
– Jag vill vara tydlig med att jag inte kan svara på individnivå, jag vet inte tillräckligt mycket om de här personerna. Men generellt kan man säga att personer med kognitiva funktionsnedsättningar inte löper större risk än andra att bli sjuka enbart på grund av det. Om det däremot finns andra fysiska bakomliggande sjukdomar, framförallt sådana som påverkar luftvägar och lungor eller immunförsvaret, kan det innebära en ökad risk.
Det är heller inte landskapsläkaren, Ålands hälso- och sjukvård eller ens landskapsregeringen som har beslutsrätten att hålla skolan stängd för den här gruppen.
– Om jag ska tolka förordningen från Finland så står det på ett ungefär att det för den här gruppen är särskilt utmanande att bedriva distansundervisning och därför undantas dem. Den här särbehandlingen kan innebära en ökad risk. Och man måste komma ihåg att det ändå finns en stark rekommendation att hålla barnen hemma. I slutändan är det upp till föräldrarna eller vårdnadshavarna, skolan har ingen rätt att skicka hem barnen.
Så Åland har ingen självbestämmanderätt?
– De seniora juristerna på landskapsregeringen har gjort bedömningen att det inte finns något manöverutrymme. Åland får helt enkelt följa de anvisningar som kommer från riket.
Sjukdomar som påverkar lungor, luftvägar och immunförsvaret nämndes tidigare. Vilka andra bakomliggande sjukdomar kan innebära en risk?
– Det finns en lista hos bland annat Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Världshälsoorganisationen (WHO) där man har målat med ganska breda penseldrag. Bland annat nämns diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Men man måste komma ihåg att kartläggningen av viruset och dess verkningar fortfarande pågår. Just när det gäller den här gruppen av personer så skulle jag anta att det kan handla om fysiska funktionsnedsättningar som påverkar lungorna, till exempel muskelsjukdomar, eller rullstolsburna som inte har möjlighet att använda lungorna på ett optimalt sätt.
Vem kan ge rätt rekommendationer för de här enskilda individerna?
– Den som kan ge bäst råd i det här fallet är den behandlande läkaren av det specifika barnet. Ofta handlar det om kroniska sjukdomar där man har tät kontakt med till exempel en husläkare och det räcker med ett telefonsamtal.
