SÖK
MENY
Lib: Likviditetsstödet kan behövas nästa år
Innehållslös och harmlös. Så beskriver delar av oppositionen regeringens förslag till lag om likviditetsstöd till kommuner.
Lagtinget förde remissdebatt om lagen om tillfälligt likviditetsstöd till kommuner i förra veckan. Förslaget ska ge kommuner möjlighet till akut hjälp om de hamnar i ekonomiskt obestånd och ge landskapsregeringen en laglig grund för hjälpen.
Just nu finns inga kommuner med så akuta ekonomiska problem, men regeringsblocket, vilket exempelvis Anders Ekström (Lib) lyfter upp i debatten, befarar att det kan hända de närmaste åren. Delvis på grund av de så kallade rytmstörningar som drabbat kommuner. 2023 fick många kommuner för stora skatte-inkomster på förhand på grund av felprognosticering, vilket gör att det nu justeras med mindre utbetalningar under det här året, vilket kan leda till likviditetsbrist.
– Det finns risk att likviditetsstödet behövs 2025 och 2026, säger Anders Ekström.
Obundnas Marcus Måtar menar att lagen saknar innehåll.
– Den säger inget om vilka rättigheter en kommun har eller vilka skyldigheter landskapet har mot kommunen eller vad man ska göra om kommunen är missnöjd. Det finns inget förfarande för det.
Nekas lån?
Moderaternas Wille Valve beskriver den som harmlös och tror att förslaget till kriskommunlagstiftning som väntas i höst blir det verkligt svåra.
Men han ser en risk för att små kommuner inte beviljas lån hos bankerna på grund av dålig tillgång på säkerheter. Det tycker han är en fråga som utskottet borde titta närmare på och lyfter att landskapet kunde ställa upp som borgenär.
Finansminister Mats Perämaa (Lib) säger att det står i lagen att landskapsregeringen ska bedöma om kommuner vidtagit alla åtgärder man kan och om det uppstår en sådan situation att en kommun behöver gå till banken men inte beviljas lån så ska det ses som att kommunen åtminstone försökt.
– Då har man gjort allt man kan, säger Mats Perämaa.
Det ska alltså räcka för att likviditetsstödet ska vara aktuellt.
Nina Fellman (S) ser lagförslaget som en hygiensak, en sak som måste finnas för att trygga invånarnas service och kommunens anställdas tillvaro och jämför likviditetsstödet med utkomststödet för invånare.
– Det är en sista utväg tills man hittar en annan väg framåt, säger hon.
Varför tillfällig?
Veronica Thörnroos (PÅ) ifrågasätter att lagförslaget är tillfälligt. Hon tycker lagen kunde gälla tills vidare.
Hon får svar på tal av finans-ministern som säger att regeringen befarar att lagen inte skulle klara laggranskningen om den inte är tillfällig, eftersom den är förhållandevis öppet formulerad.
– Den här lagen är inte ett långsiktigt medel för att finansiera kommunerna, utan till för kommuner som inte längre kan serva sina invånare.
Lagen om likviditetsstöd är tänkt att gälla till slutet av 2026. Då väntas regeringen ha satt kriskommunlagstiftningen i kraft, det förslaget väntas ges till lagtinget i höst.
Behandlingen av lagförslaget fortsätter nu i utskott och väntas återvända till lagtingets plenisal i höst.
