SÖK
MENY
Ålänningar kan kallas in till finska militären
Åländska killar som studerat utanför Åland så länge att de förlorat sin hembygdsrätt kan kallas till militäruppbåd i finska armén ända tills de fyller 30 år.
Det här är ny kunskap för väldigt många, visar det sig.
Åländska killar borde ju i kraft av demilitariseringen vara befriade från värnplikt i Finland var de än bor. Det är den uppfattningen som ålänningen i allmänhet har.
Det är helt fel, kan Nya Åland berätta efter att ha talat med landshövding Peter Lindbäck.
Skriven i Sverige
Åländska ungdomar måste flytta bort för att studera vid universitet och högskolor. De som väljer att studera i Sverige – drygt 70 procent i dag – är i det närmaste tvungna att skriva sig i landet för att få svenskt personnummer och bli en del av samhällssystemet. Utan svenskt personnummer blir vardagslivet helt enkelt för krångligt.
Också ålänningar som studerar på fastlandet skriver sig ofta på studieorten eftersom det i en del läroinrättningar blir dyrt om man är skriven på annat håll.
Det innebär att hembygdsrätten tickar iväg. Efter fem år har den gått förlorad, och då är ålänningar i juridisk mening som vilken finländsk medborgare som helst.
Med andra ord – en medborgare som kan kallas till militäruppbåd i Finland för att avtjäna värnplikt vid Nylands brigad där kommandospråket är finska.
Nya tider
Tidigare var det här inga problem, säger landshövdingen.
– De ungdomar som studerade utanför Åland var skrivna här under tiden och studierna pågick sällan längre än fem år. Men i dag är det annorlunda. Av olika skäl skriver sig ungdomarna på studieorten, de studerar ofta längre och hinner förlora sin hembygdsrätt.
Han tror att det tidigare var ganska ointressant för militärmyndigheterna att gå igenom registren för att hitta potentiella militärtjänstgörare som är äldre än 17-18 år, det vill säga den egentliga uppbådsåldern.
– Men just nu minskar årskullarna med 17-18-åringar i riket jämfört med tidigare, och därför finns det risk för att militärmyndigheterna börjar dammsuga listorna mera än förr för att få stugorna fulla.
Inte befriade
Peter Lindbäck slår hål på myten om att demilitariseringen befriar åländska ynglingar från armén.
– Ingen är befriad, det är så enbart i praktiken. Det är språkskyddet som lett till det. Inte demilitariseringen.
I tiden stiftade Finland ensidigt en lag som gick ut på att ålänningarna skulle ha rätt att göra militärtjänstgöringen inom lots- och fyrväsendet i stället för militären. Lagen stupade dock på det åländska språkskyddet och kom aldrig till.
Inte heller kunde försvarsmakten garantera att Nylands brigad skulle kunna utbilda soldater på svenska eftersom kommandospråket är finska.
– Därför kan man inte tvinga ålänningar att göra militärtjänst.
Har kommit överens
Men även om en åländsk kille – eller 29-årig man – får uppbådskallelsen betyder det inte att han måste rycka in.
– Han kan vända sig till mig. Det finns en stor förståelse för åländska förhållanden hos de militära myndigheterna, och vi har alltid kommit överens i slutändan i andra fall. Jag tror faktiskt inte att någon hembygdsrättslös ålänning mot sin vilja skulle rycka in i armén utan att föra ett herrans liv om det!
