Det finns ett klart samband mellan relativ fattigdom, kön, ålder och hushållstyp på Åland. Främst är det kvinnor över 70 år och ensamföräldrar med tre eller fler barn som hamnar under strecket.
I går presenterades en för åländska förhållanden unik forskningsrapport. Ålands statistik- och utredningsbyrå har granskat hur det sociala trygghetssystemet inom den åländska lagstiftningsbehörigheten fungerar i praktiken och i vilken mån olika bidrag minskar risken för relativ fattigdom.
Unik är utredningen därför att Åsub för första gången, och efter hårt arbete, har fått tillgång till inkomstuppgifter för alla ålänningar. Utgående från dem har man för första gången kunnat räkna ut ett åländskt fattigdomsindex.
– Det är viktigt att komma ihåg att den fattigdomsgräns vi räknat fram är relativ och inte faktisk, säger Richard Palmer som haft huvudansvaret.
Det innebär att de enskilda hushållen på Åland har jämförts med varandra, utan jämförelser med riket eller Sverige.
Den relativa fattigdomsgränsen på Åland har fastställts till 11.024 euro per konsumtionsenhet (hushållets storlek och antal barn). I både riket och Sverige är gränsen cirka 1.000 euro lägre, vilket visar att Åland är relativt sett välbärgat. Å andra sidan är Åland vid sidan av Nyland det landskap i Finland där inkomstklyftorna är relativt sett störst.
Enligt denna definition låg 13 procent av alla åländska hushåll under fattigdomsgränsen.

Utkomststöd
Ett mått är hur många hushåll som lyfter utkomststöd. Utredningen visar att de här hushållen relativt sett har blivit fler på Åland under 2000-talet medan antalet har minskat i riket. Också tiden när hushållen lyfter utkomststöd har ökat på Åland och minskat i riket.
Åsub har hittat ett klart samband mellan relativ fattigdom, kön, ålder och hushållstyp.
n Bland enpersonshushållen befann sig 27 procent under den relativa fattigdomsgränsen.
n Äldre kvinnor (70 ) i ensamhushåll var inte fattiga enbart i förhållande till den åländska befolkningen i övrigt utan också i förhållande till jämngamla män.
n Antalet ensamboende kvinnor bland dem som lyfte utkomststöd närapå fördubblades mellan 2001 och 2005.
n De ensamstående utkomststödtagarna med tre eller fler barn nådde inte över fattigdomsgränsen ens med bidrag – barnbidrag, ensamförsörjartillägg och bostadsbidrag.

Unga lyfter stöd
Trots detta märks en annan, rakt motsatt trend för utkomststödet: Antalet unga mellan 20 och 25 år har rusat i höjden under de senaste åren, fastän det finns lediga jobb.
– Det här visar på en tydlig attitydförändring. Unga känner till sina stödrättigheter och drar nytta av dem medan äldre kvinnor ofta vill försöka klara sig själva, säger forskarna.
Så hur ska man göra för att de bidrag som finns ska göra största nyttan? I rapporten listas en hel del åtgärder som är möjliga i ett annars krångligt system där FPA tar mycket betalt för att åstadkomma särlösningar som en följd av den åländska lagstiftningen.

Graderat barnbidrag
n Höja barnbidraget, men utan att utkomststödet för den skull minskar. Alternativet är ett graderat barnbidrag där tre eller fler barn ger en högre summa än i dag.
n Höja ensamförsörjartillägget. I dag är det 37 euro per barn och månad. en höjning är på gång i riket.
n Justera normerna för bostadsbidraget. Här sätter dock administrationskostnaderna käppar i hjulet.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax

Mer läsning

Avskedsmottagning för tillfällig konsul

Beredskap och resiliens

Bildkurs ger lyceister chans att arbeta ”öga till hand”