SÖK
MENY
Lagtingsdebatt i går om sjukskrivningarna på Gullåsen Lägre sjukfrånvaro i år
I år har sjukfrånvaron bland Gullåsens personal varit lägre än i fjol.
– Från och med i år följer vi upp sjukskrivningarna noggrannare, berättar överskötare Ann-Christine Mannström.
I går debatterade lagtinget landskapsrevisorernas rapport för år 2005 som kom nyligen.
Revisorerna konstaterar att sjukfrånvaron vid Gullåsen under året var ”oroväckande stor i jämförelse med situationen inom ÅHS som helhet”. Siffrorna i rapporten visar att antalet sjukdagar vid Gullåsen i medeltal var 42 dagar per tjänst under året – nästan fyra gånger fler än för landskapet (utom ÅHS) och Posten. I riket är sjukfrånvaron bland kvinnor i sjukvården drygt 20 dagar per år i genomsnitt.
Gullåsens kostnader för 40 sjukfrånvarodagar per år och tjänst beräknas till 260.000 euro. Ersättningen från FPA är drygt 80.000 euro, vilket gör att nettokostnaden för ÅHS blev 180.000 euro per år för fjolårets sjukfrånvaro på Gullåsen.
En stor del av sjukdagarna var korttidsfrånvaro, tre dagar eller färre, och då betalade FPA ingen ersättning.
Nytt program
18 procent av sjukfrånvaron stod sjukskötarna för medan närvårdarna/primärskötarna stod för 82 procent i fjol. Av de sammanlagt cirka 110 tjänsterna – cirka en fjärdedel deltidstjänster och resten heltidstjänster – är över två tredjedelar närvårdar- eller primärskötartjänster.
Överskötare Ann-Christine Mannström berättar att man numera satsar på att komma till rätta med sjukfrånvaron.
– Från början av året följer vi samma åtgärdsprogram som man tillämpar i Mariehamns stad. Vi har en noggrannare uppföljning nu, och jag tycker att det just nu ser positivare ut än i fjol vid samma tid. Vi har färre sjukskrivningar nu.
Enligt åtgärdsprogrammet reagerar ledningen när en anställd är borta från jobbet fler än fyra gånger eller mera än 14 dagar.
Ska utvärderas
– Efter det har avdelningsskötaren ett samtal med den anställda där man diskuterar orsaker och kontaktar personalhälsovårdaren. Om frånvarogångerna blir fler än åtta, eller dagarna fler än 37, så deltar också jag och personalhälsovårdaren i samtalet, berättar hon.
Då diskuterar man orsaker, möjligheten till omplacering eller behovet av rehabilitering.
När ett år har gått, alltså i slutet av det här året, ska en första utvärdering göras.
– Vi vill gärna hålla på ett par år för att göra en ordentlig utvärdering. Det kan tänkas att programmet blir gemensamt för hela ÅHS sedan.
Under det här året har Ann-Christine Mannström konstaterat att sjukfrånvaron gått lite upp och ner.
– Av dem som var långtidssjukskrivna i fjol har en del slutat eller gått i pension. De som är äldre i personalen har ofta jobbat länge, och arbetet är fysiskt tungt. Men all frånvaro är ju inte arbetsrelaterad.
Paket med orsaker
Det går inte att peka på en enda orsak till sjukfrånvaron, säger hon.
– Ofta är det ett ”paket” med orsaker som leder fram till sjukfrånvaron.
I jobbet kan det handla om det fysiskt tunga jobbet, bristen på vikarier och trånga utrymmen, till exempel. Personalomsättningen kan möjligen vara en orsak – många deltidstjänster besätts av vikarier. Och ju fler vikarierna är, desto större blir omsättningen på folk.
