SÖK
MENY
Lärare rasar mot permitteringar
Lärarna och de fackliga representanterna i landskapets skolor protesterar skarpt mot det sätt som landskapsregeringen med utbildningsavdelningens hjälp vill genomföra höstens permitteringar på.
En följd av snuttpermitteringarna är att lärarna går miste om ersättningen från a-kassan.
Anne Almkvist, lärare på Ålands lyceum, är ordförande för Ålands lärarförening och Brita Enroth-Lindén, lärare på Ålands hotell- och restaurangskola, leder Ålands fackskollärare.
Tillsammans företräder de omkring 100 lärare som har varslats om permitteringar i höst eftersom alla landskapsanställda har ålagts att spara in två veckors lön. Främst berörs lärarna i yrkesskolan, lyceet, handelsläroverket, sjömansskolan och hotell- och restaurangskolan.
De två fackordförandena är inte nådiga i sin kritik av hur ärendet har hanterats av arbetsgivaren. Det som i höstas kändes mest som tomt prat blev verklighet ett par månader in på det här året, och i slutet av april fick lärarna ett brev från landskapsregeringen med förhandsbesked om när var och en ska vara permitterad. En del lärare får beskedet senare.
Trick och finter
Principen är att allas permitteringar är indelade i korta snuttar förlagda till tiden kring skolstarten och höstlovet. Enligt lag kan lärare inte permitteras under lov – det har tidigare prövats på fastlandet – och därför har det behövts en del trick och finter för att permitteringarna ska märkas så lite som möjligt för studerandena, deras föräldrar och väljarna, säger Anne Almkvist och Brita Enroth-Lindén.
Dagarna före terminsstarten – när lärarna planerar det kommande skolåret – ska de vara permitterade. Höstlovet i oktober har omvandlats till fortbildningsdagar. Någon fortbildning blir det ändå inte eftersom lärarna då ska vara permitterade. Under en hel vecka förutsätts studerandena idka självstudier.
Ingen ersättning
Det är det här som lärarna ogillar mest.
– Genom att vi blir snuttpermitterade går vi miste om ersättningen från a-kassan, pengar som vi betalat in under alla år just för sådana här situationer. Skolstarten i höst blir kaotisk, och vem ska ge eleverna uppgifter för självstudier och korrigera deras arbeten efteråt?
Lärarna motsätter sig inte permitteringarna som sådana, men de protesterar mot att arbetsgivaren flyttar över ansvaret på dem för att undervisningen trots allt sköts när ansvaret i själva verket är landskapsregeringens.
– Fackens uppmaning är att lärarna inte ska falla till föga och göra jobbet som permitteringarna för med sig utan ersättning. Då signalerar man till arbetsgivaren att det går att permittera utan att det märks, och då kommer vi att bli permitterade igen för ingen inbillar sig väl att landskapsfinanserna är i skick nästa år. Och varför är det bara vi landskapsanställda som ska ta konsekvenserna av landskapets dåliga finanser? Varför inte lägga det på alla skattebetalare?
Förbrukat förtroende
Anne Almkvist konstaterar att en halv utebliven månadslön är ganska mycket pengar.
– Jag har jobbat 22 år i lyceet och tyckt att jag haft en bra arbetsgivare. Men förtroendet för landskapsregeringen är nog kört i botten efter det här. Jag tycker synd om rektorerna som är tvungna att verkställa permitteringarna.
Brita Enroth-Lindén beskriver hur det kommer att se ut i hotell- och restaurangskolan när de cirka hundra nya studerandena inleder sina studier i höst.
– De enda som finns på plats är rektorn som hälsar välkommen, städerskorna som kokar kaffe och kanslipersonalen på övervåningen. Inga lärare är på plats och inga lektioner har förberetts. Lärarna som sköter bespisningen är hemma och därför serveras ingen mat.
Andra utmaningar
Hon påpekar att hösten dessutom är en sällsynt illa vald tidpunkt för permitteringar eftersom yrkesskolan och sjömansskolan ska övergå till ett nytt periodiseringssystem som kräver mycket jobb. Lärarna, som ska lägga schema enligt det nya systemet, behöver vara på jobb.
– All kraft som rektorerna borde ha lagt på schemat för nästa läsår har gått åt till att arbeta med permitteringarna.
De beklagar att permitteringsbesluten har försämrat stämningen mellan olika yrkesgrupper i skolorna.
– Vad sparar landskapsregeringen i slutändan?
