SÖK
MENY
Liberalerna vill ta bort språkkrav i näringsrätten
Det är inte bra för konkurrensen på Åland att det finns ett krav på att verksamhetsspråket ska vara svenska, anser liberalerna.
Partiet är också berett att sänka arbetsgivaravgifterna för kvinnor som väljer att starta företag.
Liberalerna presenterade tidigare i veckan riktlinjerna i sin valstrategi. I går offentliggjorde partiet sitt näringspolitiska program. I 15 punkter presenterar liberalerna konkreta åtgärder som ska gynna företagandet på Åland.
Under rubriken ”Fria affärer” föreslår liberalerna att begränsningarna för att idka näring på Åland ska minimeras eftersom affärsverksamheten gynnas av fri konkurrens. I likhet med partierna i landskapsregeringen vill man ta bort kravet på att två tredjedelar av styrelsemedlemmarna ska ha hembygdsrätt.
– Ett bulvansystem har utvecklats och kravet fyller därför inte längre någon funktion, säger partiordföranden Viveka Eriksson.
Liberalerna vill dessutom ta bort kravet på att de företag som verkar på Åland ska ha svenska som verksamhetsspråk.
– Vi förstår i det här skedet inte varför verksamhetsspråket ska vara svenska. Bemanningsföretag kan redan i dag ha andra verksamhetsspråk. Vi vill inte lägga oss i vilket språk som används internt av bolagen, säger Olof Erland som tillsammans med Kjell Mattsson lagt grunden till det politiska programmet.
”Inga risker”
Uppluckringen av näringsrätten kan enligt liberalerna vara ett sätt att locka företag med utländska ägare till Åland.
– Det finns internationella företag som varit intresserade av Åland, men som inte etablerat sig på grund av att de har ett annat verksamhetsspråk, säger Olof Erland.
Ser du några risker med att ta bort det här kravet?
– Nej. Det är en anpassning till en global ekonomi. Det är en fördel att få in utländska företag till Åland.
Liberalerna vill dock ha kvar kravet på att språket som används i kontakter med myndigheter och allmänhet ska vara svenska.
Kunskap åt fler
Innan mer skattebehörighet förs över till landskapet vill liberalerna att konsekvenserna för företagandet och tillväxten ska utredas ordentligt. Partiet anser att det i det nuvarande systemet finns instrument för att stimulera entreprenörskap och företagande. Genom olika typer av skatteavdrag eller sänkt arbetsgivaravgift kan exempelvis kvinnligt företagande gynnas.
– Vi har inte några konkreta förslag ännu, men man skulle till exempel kunna ge kvinnligt nyföretagande två års stimulans, säger Olof Erland.
Liberalerna lyfter i sitt program fram utbildning som en grund för näringspolitiken. Bland annat vill man föra in företagens kompetens i gymnasieutbildningen.
– Vi måste se till att många människor får kunskap.
Modern teknik är en av de saker som folket ska få bättre kunskap om och som bör bli en viktigare del i tillverkningsindustrin.
– Åland ligger på en låg nivå i Finland när det gäller forskning och patent. Högskolan borde ha en forskningsanknytning, säger Olof Erland.
Steg ett för liberalerna är att inventera den teknologiska kompetensen på Åland så att man kan bedöma vilka insatser som behövs.
Företagarrädsla
För att få fler att ta steget och bli företagare vill liberalerna förbättra informationen om alla regleringar som finns. Partiet vill också förenkla den administrativa biten för företagarna.
– I dag finns en rädsla för att bli företagare. Vi vill ha en enhet som hjälper till med krångliga regler och eventuellt finns det regelverk som man kan ta bort, säger Kjell Mattsson.
Peter Gabrielsson, som kandiderar för liberalerna i Lemland, har fått samma signaler från arbetsmarknaden.
– Det är oroväckande att gamla företag försvinner. Det finns arbetstagare med idéer som inte vågar bli företagare.
För att fler kvinnor lättare ska kunna ta steget vill liberalerna förändra föräldraförsäkringen så att männen tar ut en större andel av ledigheten, men det behövs också en attitydförändring.
– Kvinnor har inte samma självförtroende som män att skapa företag. De är inte lika riskbenägna, säger lagtingsledamoten Katrin Sjögren.
